Världen

Terrordömda riskerar mista franskt medborgarskap

Passkontroll vid flygplatsen i franska Montpellier.
Passkontroll vid flygplatsen i franska Montpellier. Foto: Pascal Guyot/AFP

Frankrikes nationalförsamling har klubbat en kontroversiell förändring av landets konstitution. Franskt medborgarskap ska kunna dras tillbaka för dömda terrorister, men frågan splittrar både högern och vänstern och senaten ska också säga sitt.

Frankrikes nationalförsamling sade i onsdags ja till regeringens omdiskuterade förändringar av landets konstitution.

Mest kontroversiellt är att konstitutionens artikel 2 ska få ett tillägg där det slås fast att franskt medborgarskap ska kunna dras tillbaka för kriminella som döms för ”b rott som utgör en attack mot nationen”, alltså terrorister.

I praktiken kommer detta enbart att gälla franska medborgare som också är medborgare i ett annat land.

Men i den lagtext som nationalförsamlingen har antagit står det inte ett ord om att det bara kan drabba människor med dubbelt medborgarskap.

På så sätt anser regeringen att den har gått kritikerna till mötes.

I det ursprungliga lagförslaget hette det att dömda terrorister med dubbelt medborgarskap skulle förlora sitt franska medborgarskap.

Det ledde till en storm av protester från både höger och vänster och var också orsaken till att justitieminister Christiane Taubira nyligen lämnade regeringen.

Förslaget sades bryta mot principen att den som föds i Frankrike är landets medborgare och att staten inte ska kunna dra tillbaka en sådan tillhörighet.

Den omfattande kritiken handlade också om att regeringen ansågs skapa splittring och osäkerhet bland alla med dubbelt medborgarskap i Frankrike.

I den nu antagna lagtexten görs alltså ingen skillnad mellan människor som enbart har franskt medborgarskap och de som har dubbelt.

Men terrorister som enbart har franskt medborgarskap kan inte göras statslösa. Det skulle strida mot grundläggande principer och FN:s konventioner. Därför kommer förändringarna ändå enbart gälla för kriminella med dubbelt medborgarskap.

I nationalförsamlingen röstade 317 för och 199 mot regeringens förslag. 83 av Socialistpartiets ledamöter sade nej och det gjorde också 74 av borgerliga oppositionspartiet Republikanernas företrädare.

Till kritikerna hör flera ledande företrädare för Socialistpartiet, men också Frankrikes tidigare premiärminister François Fillon, som är en av dem som vill bli Republikanernas presidentkandidat 2017.

Fillon anser att regeringen borde ägna sig åt mer effektiva sätt att bekämpa terrorn. Han tycker att Frankrike förlorar dyrbar tid på den utdragen politiska striden i medborgarskapsfrågan.

Sista ordet är inte heller sagt än.

I mitten av mars ska senaten rösta om förändringarna av konstitutionen. Till slut ska också det franska parlamentets båda kamrar samlas i Versailles och då krävs att 3/5 av den så kallade kongressen säger ja.

Fakta. Terrorlagar

Efter terrorattackerna i Paris i november 2015 förklarade president Hollande att den franska konstitutionen skulle ändras.

Förslaget innebär att undantagstillstånd på högst fyra månader, med möjlighet till förlängning, kan beslutas efter en terrorattack.

Franskt medborgarskap ska kunna dras in för terrorister, i praktiken enbart för dömda med dubbelt medborgarskap.

Nationalförsamlingen har klubbat förändringarna. Senaten ska behandla förslaget i mitten av mars.