00-talet är till ända. Bland de stora nyhetshändelserna återfinns ett antal stora terrordåd. World Trade Center i New York 2001, bomberna på Bali 2002, tågbomberna i Madrid 2004 och tunnelbanebomberna i London 2005 för att nämna några.
Enligt Magnus Norell är det den militanta islamistiska terrorn som dominerat det första årtiondet av 2000-talet.
– Den militanta islamismen har dominerat sedan 70-talet, så det är ingen ny trend, men likväl har det varit tydligt under 00-talet, säger forskaren.
– Ideologin som ligger till grund för den islamistiska terrorn är global, decentraliserad och ja, man kan säga att ”one size fits all”. Det är ”lätt” att delta i kampen, ideologin är anpassningsbar. De som bekänner sig till denna ideologi ser sig som deltagare i ett kosmiskt krig – mot alla andra. Fienden finns överallt.
Flera av de mer klassiska terroristorganisationer som fanns på 60-, 70- och 80-talet, till exempel Baader-Meinhof, Röda brigaderna och PLO, var inte religiöst motiverade utan drevs snarare av politiska och sociala frågor. Allt eftersom konflikterna löstes trappades våldet ned.
– Till exempel fick Irland sitt Good Friday Agreement (Långfredagsavtalet) och Spanien nådde en uppgörelse med den baskiska militanta rörelsen. Så flera konflikter har om inte lösts så åtminstone bearbetats, säger Magnus Norell.
Han menar att det är svårare att argumentera och komma fram till lösningar när det handlar om militantisk islamism eftersom det inte enbart gäller definierade politiska och sociala frågor som kan lösas på andra sätt än att med våld.
Under 00-talet har den decentraliserade formen av terrorism accelererat. Terrorister behöver inte nödvändigtvis tillhöra en organiserad terrororganisation för att utföra ett dåd.
– Egentligen har man kanske aldrig behövt det, men förut såg den internationella terrorismen annorlunda ut. Då var den organiserad på ett annat sätt. Man visste ofta vilka som ledde de olika terrororganisationerna. Bildligt talat; högg man av huvudet på ledaren så dog organisationen. I dag finns det, så att säga, inga "huvuden" att hugga av.
Magnus Norell menar att dagens lösa nätverk passar bra i en ideologi som är global och som inte kräver ett hierarkiskt överhuvud.
– Om man hårdrar det en bit så anser ju de flesta islamistiska terrorister att de har Gud som överhuvud.
De flesta nutida attentat genomförs av samma personer som planlagt det hela, och det är inte lika nödvändigt att ha ett nätverk eller en organisation bakom sig längre vilket ger utrymme för enskilda individer att agera. Magnus Norell tar den 23-årige nigerianen som försökte spränga ett flygplan på juldagen som exempel.
– Han kändes rätt ensam. Det är exempel på trend som ökat under 00-talet och som jag ser det så är det något vi kommer att få fortsätta leva med under överskådlig tid.
Under året har det diskuterats hur till vida al-Qaida har försvagats på grund av penningbrist. De senaste attentaten som al-Qaida påstått sig ligga bakom har till stor del handlat om ensamma självmordsbombare mot enskilda mål, vilket kan tyda på bristande resurser. al-Qaidas ledare uppges även ha gått ut offentligt och vädjat om pengar flera gånger under 2009.
Enligt Magnus Norell är det ganska ointressant att organisera sig i terrorgrupper för islamisterna.
– Det behövs ingen hierarkisk organisation, det som ofta händer är att det kommer samman människor som utför ett dåd och sedan splittras gruppen. Många säger att de tillhör al-Qaida, men det är ju inte som att de frågar bin Laden om lov innan de gör något.
En annan trend under 00-talet är terror som en taktik bland paramilitära grupper.
– Det har blivit vanligare att man använder sig av terrormetoder i konfliktsituationer. Gränsen mellan krig och brottslighet suddas ut.
Inte heller detta är en ny trend. Redan på 80-talet använde till exempel de tamilska tigrarna terrorattacker som strategi på Sri lanka.
– I Afghanistan har terrorismen ökat. För några år sedan genomfördes i princip inga självmordsattacker alls, det har ökat explosionsartat under ganska kort tid. Samma saker gäller för Irak. Man använder terrorn – självmordsbomber och bilbomber – som en taktik. Längre tillbaka i tiden pratade man om att ge sig på så kallade ”mjuka mål”, det vill säga civilpersoner, icke-kombatanter. Det är ett ”effektivt” sätt att störa ett samhälle i dess funktioner.
Magnus Norell tar Israel som exempel. Israels motståndare ger sig inte enbart på militären, de ger sig på folk som äter pizza eller går och handlar – just eftersom det är samhället terroristerna vill åt. De vill sprida skräck.
– Antalet väpnade konflikter i världen har gått ner, statistiskt sett, under 00-talet, men vitaliteten, styrkan, i dem har ökat just på grund av att grupper använder terror som en taktik, ett medel.
Gränsen mellan brottslighet och terror är suddig på många sätt. Enligt det amerikanska finansministeriet finansierar allt fler militanta organisationer sin rörelse genom droghandel och annan brottslig aktivitet. Till exempel uppges Hizbollah vara inblandade i tillverkning och försäljning av olagliga kopior av musik och dataprogram, samt cigarettsmuggling.
Hur kommer terrorismen att se ut i framtiden?
– Jag har ingen kristallkula att titta i, men jag tror att vi under en överskådlig tid kommer att få se den här formen av religiöst motiverad terror. Det finns förstås alltid sociala och politiska frågor, men de brukar gå att lösa. Det är svårare att komma åt de religiösa människor som anser sig utkämpa ett kosmiskt krig.
– Jag vill understyrka att det inte betyder att man inte ska anstränga sig för att lösa konflikter. På lokal nivå kan man kanske lösa ut konflikter men den internationella, globala militanta islamismen är svårare att komma åt. Den lär vi få se mer av framöver, säger Magnus Norell.