Det blev 23.00 på nyårsaftons kväll som sattes som stängningstid för den sista kärnreaktorn i det 26-åriga kärnkraftverket Ignalina som stått för 70 procent av Litauens energi. Landet har efter Frankrike varit tvåa i världen när det gäller andelen av energin som utgörs av kärnkraft.

Kraftverket som byggdes under Sovjet-tiden liknar det som exploderade i ukrainska Tjernobyl 1986 i världens hittills värsta kärnkraftsolycka.

Litauen blev självständigt från Sovjetunionen 1991 och accepterade inför EU-inträdet i maj 2004 att stänga kärnkraftverket före 2010, för att minska risken för ett nytt Tjernobyl.
Skenande priser

Landet har sedan dess förgäves försökt förlänga tidsfristen fram till den efterträdare som Ignalina inte väntas få förrän 2018-2020.

Litauen med 3,3 miljoner invånare står nu inför rusande energipriser med start nyårsdagen: 30 procent för hushåll och 20 procent för företag, samtidigt som landet upplever en av världens djupaste ekonomiska kriser.

Den framtida energin ska delvis utgöras av inhemsk fossilbränsle-eldad dito samt i viss utsträckning importeras från Estland och Lettland. Även Ukraina och Vitryssland är aktuella och från Ryssland väntas både el och gas.

Ryssland har setts som en pålitlig gasleverantör i Baltikum men tidigare energikonflikter mellan Ryssland och Ukraina har skapat oro i Litauen.

”Litauens ökande beroende av naturgas efter Ignalinas stängning. . .skapar tydligt importrelaterade risker”, har marknadsledande Swedbank slagit fast i en rapport.

Litauen blev känd som en ekonomisk ”tiger” efter EU-inträdet men sedan krisen har ekonomin krympt 15,2 procent 2009.

Viktor Sevaldin, chef för anläggningen, har jobbat där sedan han kom från Ryssland när Ignalina öppnade 1983:
– I åratal var kärnkraft något normalt och osynligt här. De kommande månaderna kommer vi att förstå vad vi har förlorat.