Vem som ligger bakom de två dåden i Moskvas tunnelbana under måndagen är ännu okänt. Men bedömare som DN talat menar att de troligen kommer från norra Kaukasus.
Det ryska ledarskapet har tidigare utropat seger i kampen mot tjetjenska separatister, men samtidigt har oroligheterna ökat i de angränsande regionerna Dagestan och Ingusjien. Och så sent som 2007 varnade också den ryska säkerhetstjänstens chef Nikolaj Patrusjev att över 80 självmordsbombare har tränats utomlands för att utföra terrordåd i Ryssland.
En som nyligen framfört hot mot de ryska storstäderna är rebelledaren Doku Umarov som kämpar för ett muslimskt emirat i norra Kaukasus:
– Blodet kommer inte längre att flyta bara i våra städer och byar. Kriget kommer också till ryssarnas städer, sade han i ett uttalande den 15 februari på separatisthemsidan Kavkaz Center.
Enligt Jakub Swiecicki, analytiker på utrikespolitiska institutet i Stockholm, så är det svårt att säga vilken grupp som ligger bakom dåden.
– Den dominerande konflikten inom Ryssland är ju den etniska konflikten med Tjetjenien, som är en del av Kaukasus. Konflikten har dock under senare år kommit mer i bakgrunden, vilket kan vara ett skäl till att de olika motståndsgrupperna i Kaukasus också ansett sig behöva göra en mer kraftfull insats eller utföra en hämndaktion mot den ryska huvudstaden.
Flera av terrordåden som skett sedan slutet av 1999 i Ryssland, året då drygt 300 personer dog i olika attentat i Ryssland, har varit anonyma. Att motståndgrupper på det här viset konsekvent undviker att ge sig till känna eller tar på sig ansvaret för olika dåd är ovanligt. Mycket sällan har också den federala säkerhetspolisen FSB eller andra ryska myndigheter lyckats binda någon grupp till illdåden, ett faktum som föranlett mer eller mindre vilda konspirationsteorier där även Putin eller FSB själva utpekats som förövare.
Har sådana konspirationsteorier giltighet i dagens terrordåd?
– Nej. Dels har inga bevis för sådana här konspirationsteorier kunnat läggas fram förut. Och jag har mycket svårt att se att några olika grupperingar inom den ryska maktapparaten skulle kunna tjäna på några sådana här aktioner nu, men säkert går ju aldrig att säga, säger Jakub Swiecicki.
Varför är konflikten till Kaukasus så allvarlig?
– Ryssland borde egentligen göra som Frankrike gjorde med Algeriet och lämna dessa områden. Konflikten kostar mer än den smakar och dess konsekvenser riskerar att hota eller spilla över på hela Ryssland. En stor del av dagens brottslighet med smuggling och knarkhandel går till exempel att härleda till de här konfliktområdena, säger Jakub Swiecicki.
– Motargumentet till att Ryssland skulle överge de här områdena är att det då skulle leda till fullständig laglöshet inom Kaukasus, men jag tror ändå att Ryssland inte har råd med den här våldsamma konflikten. Ryssland har inte där att göra säger Jakub Swiecicki.