FN:s toppmöte om fattigdomskampen inleddes på måndagen med flera utspel från de 140 stats- och regeringschefer som samlats i New York.
– Även om det inte finns stora förväntningar på nya åtgärder är stämningen sådan att det blir ett grupptryck, säger Charlotte Petri Gornitzka, vikarierande generaldirektör för det svenska biståndsorganet Sida, till DN.se på telefon från New York.
Sverige har skickat biståndsminister Gunilla Carlsson, som ska upp i talarstolen på tisdagskvällen svensk tid.
Frågan om en internationell skatt på finansiella transaktioner, en så kallad Tobinskatt, har väckts av och till under olika ekonomiska toppmöten och även utretts av EU-kommissionen. Det har aldrig nåtts enighet om att en sådan vore en bra idé, inte heller vad pengarna borde användas till. Men på FN-mötet väcktes tanken på nytt av tre europeiska länder med egna ekonomiska bekymmer.
– Vi måste hitta andra sätt att finansiera program mot fattigdom, hunger och klimatförändringar, som inte är lika sårbara som statsbudgetarna i utvecklade länder, sade Spaniens premiärminister José Luís Zapatero, som är ordförande för FN-chefens grupp av så kallade millenniemålsambassadörer.
Även Greklands premiärminister ville att man skulle utforska alternativa väger till att skramla ihop medel till fattigdomskampen:
– Vår färska erfarenhet visar hur ett litet lands problem kan spridas runt världen, sade han enligt Reuters.
Och Frankrikes president Nicolas Sarkozy sade att han tänker föra upp frågan om någon form av skatt på finanstransaktioner när han tar över ordförandeskapet i G20-gruppen nästa år.
Oron för vad den just genomlevda ekonomiska krisen ska innebära för chansen att klara millenniemålen och för de rika ländernas biståndsvilja präglade många av inledningstalen.
– Vi får inte låta våra budgetproblem gå ut över de fattiga, sade FN-chefen Ban Ki-Moon.
Men det talades också om hopp, och det presenterades en och annan ny satsning.
EU utlovade en miljard euro, drygt nio miljarder kronor, för att få fart på försöken att nå målen.
– Vi måste nå mer effektiva resultat, för tiden håller på att rinna ut, sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
Storbritanniens biståndsminister Andrew Mitchell lovade att hans land ska uppfylla FN:s skamgräns på 0,7 procent av BNP i bistånd.
Enligt chefen för USA:s biståndsorgan Usaid vill Washington att en ny utvecklingsstrategi lägger tonvikten mer på ekonomisk tillväxt och gott styresskick.
Bhutans regeringschef Jigma Thinley ville för sin del lägga till ett nionde millenniemål: ökad lycka.
Syftet med toppmötet är att på onsdag enas om ett slutdokument om hur man ska klara de åtta millenniemålen om kampen mot fattigdom och ohälsa fram till slutåret 2015.
Samtidigt planerar FN-chefen Ban Ki-Moon att lansera en särskild strategi för att förbättra hälsan för barn och mödrar. Skälet är att insatser för barn och kvinnor har visat sig ge stora positiva effekter också på de andra millenniemålen.
Sidachefen Charlotte Petri Gornitzka räknar inte med att det kommer att bli större stridigheter kring själva slutdokumentet på onsdag. Ett komplett förslag lades fram den 10 september.
– Dokumentet för inte frågan väldigt mycket vidare.
– Men vi vet inte om Ban Ki-Moons strategi för mål fyra och fem (barna- och mödradödlighet) går igenom. Och det är möjligt att det kan bli problem med mål åtta (de rikas insatser). Frågan är hur hårt finanskrisen slagit.
Trots att få konkreta förslag och lösningar är att vänta tycker Petri Gornitzka att toppmötet är viktigt.
– Det faktum att man möts kring dessa frågor tvingar fram funderingar på hemmaplan, man lyssnar på varandra. Om man inte har den här typen av möten kanske man släpper ambitionerna.
Hon berättar också glatt att Sverige i söndags kväll tilldelades pris för bästa insats just för millenniemål åtta. Inget annat land ger just nu en högre andel av sin BNP i bistånd.