Normalt fungerar regnskogar som kolsänkor, det vill säga de absorberar mer koldioxid än de avger.

Regnskogen i Amazonas, som täcker 5,3 miljoner kvadratkilometer, är i vanliga fall en av de största sänkorna på jorden och absorberar cirka 1,5 miljarder ton koldioxid per år.

Den är med andra ord en utomordentligt viktig faktor i klimatsystemet och bidrar starkt till att motverka de negativa effekterna av människans utsläpp.

Men den extrema torka som inträffat i Amazonas både 2005 och 2010 har vänt ut och in på begreppen.

Den nya studien, som publiceras i Science, slår dessutom fast att torkan 2010 var värre än den föregående och drabbade ett större område, cirka 3,2 miljoner kvadratkilometer eller 60 procent av hela den väldiga regnskogen.

Ihållande torka dödar många av träden i skogen och när träden ruttnar avger de koldioxid. Det har beräknats att torkan 2005 på sikt medför utsläpp — utspridda över ett antal år — på cirka 5 miljarder ton koldioxid, lika mycket som USA:s nuvarande årliga utsläpp från fossilbränslen.

Enligt forskarna bakom studien är det troligt att utsläppen efter torkan 2010 kommer att överträffa den siffran. Amazonas har med andra ord förvandlats från en kolsänka till en kolkälla, om än bara tillfälligt.

Orsaken kan delvis tillskrivas väderfenomenet El Niño, men det förklarar inte varför torrperioderna blev så extrema och långvariga. Ingen kan heller minnas att två sådana händelser inträffat tätt efter varandra förut.

Det finns dock klimatmodeller som antyder att den pågående uppvärmningen kommer att gå hårt åt Amazonas.

- Det är ett relativt nytt forskningsfält. I klimatmodellerna från FN:s klimatmodell förändras inte skogen, men i vissa biosfärmodeller finns den här hypotesen med, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.

I studien sägs att de kommande åren får utvisa om det rör sig om en bestående trend eller ej. Skulle så vara fallet kan Amazonas roll som klimatstabilisator vara förbi.