Tre år efter tsunamikatastrofen har det svenska utrikesdepartementet förstärkt sin krisberedskap på en rad punkter. Runt Phuket i Thailand, där många svenskar omkom, hölls under dagen flera ceremonier liksom på många platser i Indonesien, det land som drabbades hårdast.
Tsunamikatatstrofen för tre år sedan är en av modern historias värsta naturkatastrofer. Katastrofen inleddes klockan 07.58,50 lokal tid den 26 december 2004 då en kraftig jordbävning inträffade flera mil under havets botten i den norra delen av Indiska oceanen.
Då två seismiska plattor flyttade på sig utlöstes en pelare av vatten som tryckte iväg en våg åt alla håll. När vågen nådde grunt vatten steg den till en mur och krossade allt i sin väg. På några timmar omkom 230.000 människor och 1,7 miljoner förlorade sina hem. Värst drabbades Indonesien, Sri Lanka, Thailand, Indien och Burma.
543 svenskar omkom och många skadades.
Under annandagen har minnet av offren för katastrofen 2004 hedrats på många håll i området kring Indiska oceanen.
I Thailand höll orangeklädda buddistmunkar en böneceremoni för katastrofens offer. Av de 5.400 som miste sina liv i Thailand var hälften utländska turister. 200 personer deltog i minnesstunden som genomfördes på Phukets Patong Beach. Många av dem kastade ut blommor i vattnet där varje blomma representerade ett offer.
I den hårt drabbade Acehprovinsen i Indonesien, där 168.000 människor omkom, hölls minnesgudstjänster där människor bad för dem som miste sina liv för tre år sedan.
På en del platser i landet hölls tsunamiövningar där människor flydde med sina små barn och värdesaker upp från stränderna mot högre belägna platser.
På Sri Lanka hölls två tysta minuter på slaget 09.25 då den första stora vågen slog in över landet. 31.000 personer omkom. I södra Indien genomförde lokala fiskare en procession till minne av de 16.000 som miste sina liv i landet.
Kritiken mot den svenska insatsen för att hjälpa de många drabbade svenskarna blev mycket hård.
Numera finns en fast grupp inom UD som bland annat arbetar med hotbildsanalys för att bättre kunna förbereda de hjälpinsatser som kan komma att behövas om ett liknande nödläge skulle uppstå. Gruppen har utfört ett 40-tal rollspelsövningar där såväl ambassader och person i Sverige samövar.
- Det har gjorts väldigt mycket under de här åren, säger Jan-Olof Alenius, ambassadråd i Bangkok som under annandagen hade jouren på det krisnummer som svenskar kan ringa om något skulle inträffa.
Skulle en katastrof inträffa startar den lokala ambassaden sina insatser samtidigt som man larmar UD i Stockholm. I Stockholm finns sedan en ansvarig jourhavande chef på UD som kan kontaktas. UD har också förstärkt med en snabbinsatsstyrka; en grupp med UD-personal som snabbt kan hjälpa ambassader eller konsulat i det land som har drabbats. I Sverige finns också en förstärkningsgrupp som kan förstärka den konsulära avdelningen på plats i Stockholm.
Dessutom finns 21 så kallade konsulära stödjepunkter på ambassader runt om i världen med personal med specialkunskaper som kan resa till drabbade områden för att förstärka personalen där.
Inom statsrådsberedningen finns också en enhet för beredskap och analys som ansvarar för krishanteringen. Den gruppen utvidgas just nu och man söker medarbetare genom annonser.
- Men ingen katastrof är den andra lik, säger Petra Hansson på UD:s presstjänst. Det är först när den väl har inträffat som vi vet hur bra vi har förberett oss.