Varför lämnade den belgiske premiärministern Yves Letermes in sin avskedsansökan? Och vad fick VLD att lämna regeringen?
Leterme såg ingen annan utväg sedan det flamländska liberala partiet VLD bestämt sig för att lämna regeringen. Följden efter VLD:s uttåg hade blivit att Lerermes kristdemokratiska parti hade blivit det enda flamländska i regeringskoalitionen i ett Belgien som traditionellt styrs av stora koalitationer där partier från de båda språkgrupperna, fransktalande och nederländsktalande, ingår. Dessutom hade Letermes regering fått en väldigt knapp majoritet i parlamentet efter VLD:s avgång.

Som så ofta i Belgien handlar det om en prestigefylld språkkonflikt. Av Belgiens 10,6 miljoner invånare bor fyra miljoner i landets fransktalande del och runt sex miljoner i den nederländsktalande norra delen.

Dessutom finns en mindre tysktalande befolkning i landets östra del. Huvudstaden Bryssel är tvåspråkig, även om merparten där talar franska. Nu har Letermes regering försökt lösa en sedan länge infekterad fråga som rör de 19 kommuner i Brysselområdet som går under namnet Bryssel-Halle-Vilvoorde (BHV). Dessa kommuner ligger formellt i regionen Flandern. Men hittills har invånarna i dessa kommuner, där många fransktalande bor, kunnat rösta på partier i vilken språkgrupp de vill.

Nu har författningsdomstolen sagt att det är orättvist eftersom andra belgiska väljare bara får rösta på partier i en region. Flera förslag har florerat för att lösa konflikten, bland annat att dela upp området och göra flera kommuner helt flamländska. Uppenbarligen har inte VLD tyckt att Leterme har skött frågan på ett bra sätt.

Vad händer nu?
Det är för tidigt att säga. Det politiska landskapet i Belgien har länge varit oroligt. Förra gången Leterme skulle bilda regering tog det över nio månader. Därefter följde en 18 månaders regeringsperiod med stora spänningar och stundtals dödläge i beslutsfattandet. Till sist fick den lågmälde Herman Van Rompuy ta över rollen som premiärminister och lyckades lugna ner stämningarna.

Van Rompuy fick också en del hjälp av att den finansiella krisen bröt ut och tvingade landet att hålla samman. När så Van Rompuy utstågs till EU:s president i november förra året gick bollen tillbaka till Leterme att bilda regering. Men efter knappt fem månaders regerande står han återigen inför en regeringskris.

Med lugna Van Rompuy upptagen som EU-president är frågan hur Belgien ska lyckas samla sina krafter denna gång. Men de har ett gott skäl att kämpa för en återgång till politiskt lugn, från och med 1 juli i år är det Belgien som håller i EU:s ordförandeklubba.

Dessutom pressas Beligen att lugna ner stämningarna på grund av ett stigande budgetunderskott och en statssklud som är på väg att gå över 100 procent av BNP i år. Politisk oro lär inte hjälpa till när Belgien behöver låna upp pengar på finansmarknaden.

Belgien skulle på torsdagen rösta om ett förbud mot heltäckande slöjor, vad händer med det nu?
Tanken var att parlamentet skulle rösta om ett förbud mot kläder eller huvuddukar som gör att de som bär dem inte kan identifieras. Att det blir ett förbud verkade klart eftersom regeringen och oppositionen är enig i frågan.

Därmed skulle Belgien bli det första landet i Europa med ett sådant förbud. Men när detta skrivs stod det oklart om parlamentet med tanke på regeringskrisen hinner rösta i den frågan under torsdagen.