Både hans far och hans farfar har regerat Grekland före honom. Men den nuvarande ledaren för socialdemokratiska Pasok ledde sitt parti i två valförluster innan i söndagens val till sist kunde säkra en övertygande triumf vid valurnorna.

Med 44 procent av rösterna får Pasok en klar egen majoritet i parlamentet - 160 av de 300 parlamentsplatserna enligt tidiga beräkningar. Därmed har George Papandreou en starkare sits för att driva igenom sin politik än konservative företrädaren Kostas Karamanlis hade med sitt enda mandats övervikt.

Men det blir inte lätt att uppfylla väljarnas förväntningar och samtidigt få ordning på Greklands krisande ekonomin, en av de svagaste i eurozonen. Finansmarknaderna väntar spänt på vem Papandreou ska utse till finansminister. Blir det en av de gamla socialisterna från hans far Andreas generation, eller någon av de unga ekonomnerna från den nya Pasok-generationen? Valet kommer att ses som en signal om vilken väg han kommer att välja i den ekonomiska politiken.

Andreas Papandreou var en nationalistisk vänsterpolitiker av traditionellt Balkansnitt, frikostig med löften om offentliga utgifter. Hans USA-födde och västutbildade son har en annan framtoning, mer EU- och västorienterad.

Han har lovat att under sina 100 första dagar vid makten lägga fram ett stimulanspaket som med sammanlagt 3 miljarder euro ska sätta fart på den grekiska ekonomin. Bland de utlovade åtgärderna finns löneökningar för de anställda i offentliga sektorn, ett engångsbidrag till låginkomsttagare, höjd arbetslöshetsersättning samt en skattereform som ökar beskattningen på kapital och sänker skatten för de lågavlönade.

Men Papandreou måste också försöka tackla Greklands budgetunderskott, som ligger långt över vad eurozonens regler tillåter. Det har visserligen många euroländer råkat ut för i den ekonomiska krisens kölvatten, men Greklands höga skuldsättning gör att höga budgetunderskott ses som mer riskabla. I Papandreous plan ingår att förstärka statskassan genom försöka samla in upp till 6 miljarder av 31 miljarder euro i obetalda skatter som den grekiska staten hittils inte lyckats kräva in.

Bland de svåraste uppgifter som väntar Papandreou är att reformera pensionssystemet och de av alla hårt kritiserade grekiska utbildningsväsendet. Analytiker som nyhetsbyrån Reuters talat med bedömer dock att det kan bli lättare för Pasok, som har inflytande över fackföreningarna, än för den avgående konservativa regeringen.

Men det är fyra tuffa år som väntar Greklands tredje premärminister från familjen Papandreou.