Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Trumps flyktingstopp kan vara olagligt

01:17. USA:s president Donald Trump sätter stopp för flyktingmottagandet i 120 dagar, i och med den nya presidentorder han undertecknat. Syriska flyktingar är portade från landet tills vidare. Människorättsorganisationer rasar mot beslutet.

President Trumps beslut om att stoppa invandring från vissa muslimska länder kan bryta mot amerikansk lag. Presidentordern har redan fått konkreta effekter och kommer att utmanas i domstol. Iran hotar med att svara på beslutet på ett liknande sätt.

Donald Trump lovade under sin valkampanj att införa ”extremt hård granskning” av muslimer som vill in i USA. Med den presidentorder han undertecknade sent på fredagen visar han tydligt vad han menade.

Beslutet innebär att all invandring stoppas i 90 dagar från sju muslimskt dominerade länder: Iran, Irak, Jemen, Libyen, Somalia, Sudan och Syrien. Samtidigt stoppas all flyktingmottagning i 120 dagar, och från Syrien stoppas den för gott. Taket för flyktingmottagandet sänks till 50.000, en dryg halvering från fjolåret. Samtidigt ges flyktingar från religiösa minoriteter företräde. Trump har själv uttryckligen sagt att det gäller kristna.

Läs mer: Trump stoppar syriska flyktingar

Ordern kan dock vara olaglig. Sedan 1952 har amerikanska presidenter visserligen möjlighet att hindra att specifika grupper kommer i landet, en rätt som utnyttjats många gånger och som Trump nu också hänvisar till. Men den har aldrig tillämpats så generellt som nu, när invandringsförbudet baseras på vissa nationaliteter.

USA bannlyste i början av förra seklet under långa perioder vissa nationaliteter, exempelvis kineser och japaner. Men denna särbehandling upphörde i och med immigrations- och nationalitetslagen från 1965, som förbjuder diskriminering på nationell grund, förklarar immigrationsexperten David Bier i en analys i New York Times.

Den nu 52 år gamla lagen kom inte bara till för att man ville behandla alla utifrån kommande grupper jämbördigt. Man ville också garantera att amerikanska medborgare skulle vara fria att stödja släkt och familj och gifta sig med personer födda i utlandet utan att diskrimineras, skriver Bier, som är verksam vid den libertarianska tankesmedjan Catoinstitutet.

Jurister tvistar om huruvida beslutet är ett brott mot den amerikanska konstitutionen. Det kan ses som religiös diskriminering. Men i liknande tidigare fall har domstolar hänvisat till presidentens särskilda auktoritet när det gäller gränskontrollfrågor.

Rådet för amerikansk-islamiska relationer, Cair, meddelade i alla händelser omedelbart att organisationen kommer att dra presidentordern inför domstol för brott mot konstitutionen. Organisationen anser att orderns underliggande syfte är att hindra personer med en viss religiös tro – muslimer – från att komma in i landet.

– Det finns inga belägg för att flyktingar, som redan är de hårdast granskade personer som kommer in i landet, utgör ett hot mot nationens säkerhet. Det här är ett beslut grundat på trångsynthet, inte på realiteter, säger Cairs ordförande Lena F Masri, enligt The Guardian.

Hon får medhåll av författaren och terrorismexperten Peter Bergen i en intervju med CNN på lördagen:

– Av omkring 370 terrordåd i USA efter 11 september har ett dusintal utförts av flyktingar och i inget av dem har dödligt våld använts. Vi tänker kanske på terrorister som unga och fattiga som lever ett enslingsliv. Men så är det inte – de är vanliga amerikaner. De flesta är födda i USA och är medborgare, säger han i intervjun.

Redan på lördagseftermiddagen kom de första rapporterna om rättsliga åtgärder mot lagen.

Foto: AP
Flygplan på Kennedyflygplatsen, fotograferat vid ett annat tillfälle. Foto: AP

Tidigare under lördagen rapporterade Reuters från Egypten om att fem irakier och en jemenit med giltiga inresehandlingar förbjudits att gå ombord på ett flyg mellan Kairo och New York. En talesperson för flygbolaget KLM säger till Reuters att man stoppat sju passagerare från de länder president Trump pekat ut från att resa till USA under lördagen.

Läs också: Jobbade tio år för USA – får inte komma in.

Samtidigt kom uppgifter om att även amerikanska människorättsgrupper stämt den amerikanska presidenten för att ha stoppat flyktingar.

FN vädjar i ett uttalande på lördagen indirekt till Vita huset att tänka om. Det amerikanska programmet för flyktingmottagande hör till de viktigaste i världen, skriver världsorganisationen, som ”hoppas att USA kommer att fortsätta sin starka ledarroll och långa tradition av att skydda dem som flyr konflikt och förföljelse”.

”Vi tror å det bestämdaste att flyktingar bör behandlas lika” ... ”oavsett religion, nationalitet eller etnicitet”, heter det i FN-uttalandet.

Den humanitära organisationen Internationella räddningskommitten, ICR, kallar det amerikanska flyktingstoppet ett ”skadligt och förhastat” beslut som kommer att drabba tusentals personer, mestadels kvinnor och barn.

Iran svarade på lördagen genom sitt utrikesdepartementet med att landet kommer att svara på ett ”liknande sätt” på det man kallar ”förolämpande beslutet”, skriver nyhetsbyrån AFP. Landets president Hassan Rouhani kritiserade Trump och sa att ”detta inte var tiden att bygga murar mellan länder”.

Den iransk-amerikanska organisationen Niac menar att ett inreseförbud av detta slag inte hade hindrat någon av de terrorattacker som skett på amerikansk mark och som kan hänföras till islamistisk extremism: inte 11 septemberattackerna, inte San Bernardino och inte Orlando.

Inget av de länder som nu drabbas hade med terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 att göra. De 19 kaparna kom då från Egypten, Libanon, Saudiarabien och Förenade arabemiraten, konstaterar New York Times.

”Detta är en svart dag för vårt land. Detta beslut utsätter amerikaners liv för fara och kommer att göra oss alla betydligt mindre säkra”, skriver organisationen i ett uttalande och fortsätter: ”Det kommer att göda främlingsfientlighet och vända amerikaner mot varandra. Och det är en gåva till grupper som IS, som kommer att använda beslutet som ett verktyg för att rekrytera.”

Niac konstaterar att vicepresident Mike Pence i december 2015 faktiskt uttryckte åsikten att ett förbud mot att släppa in muslimer vore såväl stötande som grundlagsvidrigt. ”Vi håller med”, säger Niac och slår fast att ”vi kommer att använda alla tillgängliga resurser för att bekämpa denna skamliga handling”.

Fredspristagaren Malala Yousafzai säger sig vara ”förkrossad” över att USA ”vänder ryggen åt en stolt historia av att välkomna flyktingar och invandrare – människor som hjälpte till att bygga upp ert land och som är redo att jobba hårt i utbyte för en chans till ett nytt liv”.

Facebookgrundaren Mark Zuckerberg uttrycker också oro i ett inlägg på sin egen Facebooksida.

”Liksom många av er är jag bekymrad över följderna av de senaste exekutiva orderna som president Trump undertecknat.”

Han framhåller att det är viktigt att hålla USA tryggt och säkert men menar att man gör det genom att fokusera på personer som bevisligen utgör ett hot, inte genom att stoppa mängder av oskyldiga.

”Vi borde hålla våra dörrar öppna för flyktingar och för dem som behöver hjälp. Det är sådana vi är”, skriver Zuckerberg, vars farföräldrar invandrade och som är gift med dottern till invandrare.

Ett av många frågetecken i presidentordern gäller tidigare ingångna flyktingavtal. Det finns en skrivning i ordern som öppnar för att USA skulle kunna ta emot flyktingar även från de bannlysta länderna ”från fall till fall” för att uppfylla tidigare överenskommelser.

Ett sådant avtal finns med Australien, som vill flytta några hundra flyktingar från australiskt administrerade läger på öar norr om landet till USA, och det rör sig delvis om personer från de muslimskt dominerade länder som nu hamnat på USA:s svarta lista.

– Vi är säkra på att arrangemanget kommer att fortsätta, säger Australiens premiärminister Malcolm Turnbull, som planerar att ha ett telefonsamtal med Trump på söndag.

I sociala medier hänvisar många som upprörts över beslutet till det som står skrivet vid foten av Frihetsgudinnan i New York: ”Ge mig era trötta, era fattiga, era kuvade massor som längtar efter att andas fritt”.

Den tidigare amerikanska utrikesministern Madeleine Albright, vars familj flydde till USA undan nazisterna, sade i torsdags apropå det väntade beslutet:

– Det finns inget finstilt på Frihetsgudinnan. USA måste vara öppet mot personer med allt slags tro. I dag gråter hon (frihetsgudinnan) på grund av president Trumps handlingar.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.