Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Trumps rivstart väcker kritikstorm i omvärlden

Donald Trump, USA:s president under gårdagen.
Donald Trump, USA:s president under gårdagen. Foto: AP

Strandsatta passagerare, kaotiska flygplatser och diplomatiska kriser. Donald Trumps första vecka som USA:s president präglades av politiska beslut som omedelbart fick drastiska konsekvenser. Trump ägnade lördagen åt telefonsamtal med bland andra Vladimir Putin, Angela Merkel och François Hollande.

Donald Trump avslutade sin första vecka som president med en rad långa telefonsamtal med statschefer som Vladimir Putin, Shinzo Abe, Angela Merkel och François Hollande. Det första samtalet mellan Trump och Putin hölls på lördagskvällen, då de talades vid under 30 minuter och framför allt fokuserade på kriget mot terroristorganisationen IS. Enligt Kreml kom presidenterna överens om att samarbeta när det gäller att besegra IS ”och andra terroristgrupper” i Syrien.

Enligt Kreml diskuterade man även bättre handelsrelationer mellan de två länderna, vilket kan tolkas som att Trump är öppen för att häva USA:s sanktioner mot Ryssland.

Samtidigt utspelades kaotiska scener på USA:s flygplatser efter att Trump skrivit en under en exekutiv presidentorder som innebär ett förbud mot all invandring från Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen, på obestämd framtid. I fredags kväll greps en irakisk medborgare som arbetat för USA i tio år när han anlände till JFK-flygplatsen i New York. Han fick sitta i förhör i 19 timmar innan han släpptes fri. En annan irakisk man, Haider Sameer Abdulkhaleq Alshawi, som anlände på ett plan från Stockholm, greps också. När männen frågade gränskontrollerna varför de omhändertogs fick de svaret ”Fråga presidenten”, en hänvisning till Trumps presidentorder.

Trump inledde sin första vecka som president med drastiska förändringar i invandringspolitiken. Han stoppade omedelbart flyktingmottagningen i USA i 120 dagar framåt och införde ett förbud mot all invandring från ovan nämnda sju länder med en hög andel muslimsk befolkning. Besluten fick omedelbara konsekvenser, då flyktingfamiljer som redan satt på flygplan på väg mot USA stoppades och omhändertogs på flygplatser i bland annat New York och San Francisco. Flera resenärer stoppades även från att kliva på flyg till USA.

Tusentals demonstranter samlades på JFK-flygplatsen i New York under lördagen i protest mot Trump. Hans beslut mötte även hård kritik från FN, Amnesty och flera människorättsorganisationer. Sveriges utrikesminister Margot Wallström skrev på Twitter att hon är ”djupt oroad över USA:s beslut att inte tillåta människor från vissa länder att resa in i landet”. Irans regering sade att man nu kommer att börja förbjuda amerikanska medborgare att besöka landet. Fyra framstående juridiska organisationer hävdar att Trumps presidentorder är olaglig och har lämnat in en stämningsansökan mot honom. Mike Pence, Trumps vicepresident, har tidigare sagt att Trumps förslag om att förbjuda muslimsk invandring strider mot konstitutionen.

Trump har redan satt sin främlingsfientliga kampanjretorik i verket genom att skilja ut människor baserat på vilken religion de tillhör.

En slutsats man kan dra av Donald Trumps första vecka som president är att han menar vad han säger. Under valkampanjen var det populärt bland presskåren och politiska experter att avfärda Trumps retorik som tomma ord. Men under sin första vecka i Vita huset har han försökt fullfölja många av sina mest kontroversiella löften. Med hjälp av presidentämbetets rätt att utföra så kallade exekutiva presidentorder, eller dekret, försöker Trump åstadkomma drastiska förändringar i handelspolitiken, invandringspolitiken och utrikespolitiken. Den sammantagna bilden av Trumps rivstart är en president som inte bara vill byta politisk riktning i USA, utan även tänja på gränserna för själva presidentämbetet.

Som väntat påbörjade Trump processen för att bygga en mur mot Mexiko. Det var det löfte han nämnde mest frekvent under sin valkampanj. Bland kärnväljarna blev slagordet ”Bygg muren!” ett inofficiellt paraplybudskap för hela Trumps politiska vision. Trump lovade att 100 procent av kostnaderna för muren på sikt kommer att betalas av Mexiko och föreslog bland annat att införa en avgift på 20 procent för alla handelsvaror från Mexiko. Men tills vidare står USA för kostnaderna för muren, vilket innebär att projektet måste godkännas av kongressen.

Trump ska även tillsätta 5.000 nya gränspatruller och 10.000 federalt anställda på den myndighet som deporterar papperslösa. Ett statligt departement ska börja publicera en regelbunden lista över brott som begås av papperslösa och Trump instiftar även ett nytt federalt kontor för offer för brott som begåtts av papperslösa.

Invandringspolitiken är ett område där presidenten har stora befogenheter, då det faller inom ramen för nationell säkerhet. För miljontals papperslösa familjer med rötter i USA kan dessa beslut få omedelbara konsekvenser. Trump inför även sanktioner mot USA:s många fristäder för papperslösa, vilket gäller hundratals stora och små städer i USA, som New York och San Francisco. Trump vill tvinga städerna att samarbeta med de federala myndigheterna genom att stoppa federala bidrag till dem.

Minst lika betydelsefulla är Trumps handelspolitiska beslut. Trump skrev under en presidentorder som innebär att USA drar sig ur förhandlingarna om TPP, handelsavtalet med asiatiska länder, och han vill omförhandla Nafta, handelsavtalet med Kanada och Mexiko. Enrique Peña Nieto, Mexikos president, ställde in ett planerat besök till Vita huset nästa vecka.

I klimatpolitiken försökte Trump upphäva Barack Obamas reformer och gav klartecken till två kontroversiella oljeledningar: Keystone XL, som löper från Kanada till Mexikanska golfen, och Dakota Access, som skär rakt igenom ett indianreservat i North Dakota. Han införde även ett stopp för miljödepartementets rätt att skriva nya regleringar av något slag. För Trump är dessa beslut ett försök att avreglera energisektorn i USA, vilket han hoppas kommer att skapa miljontals jobb i olje-, gas- och kolindustrin.

Trump har börjat sin tid som president med förvånansvärt samarbetsvilliga republikaner i kongressen, som tycks ha beslutat sig för att omfamna Donald Trumps kontroversiella agenda.

Trump återupprättade även ett förbud mot att ge federala resurser till internationella organisationer som utför aborter i eller utanför USA. Enligt Guttmacher institute, en organisation som försvarar aborträtten, kan dessa organisationer förlora 600 miljoner dollar, som skulle ha hjälpt 27 miljoner kvinnor över världen att få tillgång till abortkliniker. På fredagen anordnades March for Life, en årlig demonstration i Washington för abortmotståndare, där vicepresident Mike Pence höll tal och lovade att göra allt han kan för att förhindra aborter.

Trump har börjat sin tid som president med förvånansvärt samarbetsvilliga republikaner i kongressen, som tycks ha beslutat sig för att omfamna Donald Trumps kontroversiella agenda. I nuläget har inte en enda republikansk senator sagt sig ha för avsikt att rösta emot någon av hans tilltänkta ministrar, trots högljudda protester från demokraterna. Republikanerna tycks ha bestämt sig för att vara lika enade i samarbetet med Trump som de var kompromisslösa i motståndet mot Obama.

Samtidigt präglades Trumps första vecka av enorma protester över hela USA. Omkring tre miljoner amerikaner har demonstrerat mot Trump över landet, i den största protestvågen sedan Vietnamkriget. Trump har rekordlåga förtroendesiffror för en ny president, med bara 36 procent som stödjer honom, enligt CNN. Nu haglar det även stämningar mot Trump från framstående liberala jurister. American civil liberties union, en organisation som försvarar USA:s konstitution och medborgarnas rättigheter, har rustat för en massiv mängd stämningar mot Trump. Deras hemsida pryds av en bild på den nya presidenten med texten ”See you in court”, ”Vi ses i domstolen”.

Trumps första åtgärder.
  • Påbörjade finansieringen av en mur mot Mexiko. En avgift på 20 procent för alla handelsvaror från Mexiko ska finansiera muren.
  • Lämnade förhandlingarna om TPP, handelsavtalet med asiatiska länder.
  • Förbud mot bidrag till globala organisationer som utför aborter. Trump återupprättade ett förbud mot att ge federala resurser till internationella organisationer som utför aborter i eller utanför USA.
  • Stoppade anställning av federala arbetare. Områden som innefattar militär och nationell säkerhet är undantagna.
  • Vill omförhandla Nafta, handelsavtalet för nordamerikanska länder.
  • Gav klartecken för att bygga två kontroversiella oljeledningar.
  • Införde tillfälligt förbud mot all invandring från Syrien och sex andra länder i Mellanöstern. Förbudet ska vara i kraft tills man har ett system för att granska alla asylsökande i USA. Trump vill även halvera det totala antalet flyktingar.
  • Ska tillsätta 5 .000 nya gränspatruller och 10. 000 federalt anställda för att deportera papperslösa.
  • Införde sanktioner mot fristäder för papperslösa.
  • Vill stoppa Obamas sjukvårdsreform. Trump har påbörjat processen genom en exekutiv presidentorder som i praktiken kan slopa kravet på att individer köper sjukförsäkring. Republikanerna i kongressen vill se en mer försiktig nedmontering av lagen.
  • Vill upphäva federala bostadssubventioner till låginkomsttagare. 700.000 familjer kan tvingas betala omkring 500 dollar mer om året för bostadskostnader, enligt en nationell organisation för husägare.
  • Påbörjade en utredning om olagliga röster i presidentvalet.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.