Premiärminister Tayyip Erdogan kommer i början av oktober att söka ett formellt godkännande i parlamentet, kort innan ledarna för de två länderna möts.

Därmed kan en mer än hundraårig konflikt i de europeiska utmarkerna vara på väg mot en lösning.

Erdogan sade i ett tal till studenter vid Princeton-universitetet att de diplomatiska förhandlingarna verkligen nått en avgörande punkt.

Turkiet och Armenien har i dag inga diplomatiska förbindelser.

Bittra armeniska minnen av förtryck i det osmanska riket, kulminerande i massdödandet under första världskriget, har förpestat relationerna mellan turkiska och armeniska folken, och mellan de båda moderna staterna. Sedan 1993 är deras gemensamma gräns stängd; igenbommad av Turkiet av solidaritet med sina etniska fränder i Azerbajdzjan i samband med konflikten om enklaven Nagorno-Karabach.

Turkiet har förnekat att ett folkmord på armenierna ägt rum 1915.

Nu har Turkiet och Armenien sagt sig vara redo att glömma gammalt groll och börja leva som goda grannar. EU har välkomnat närmandet mellan länderna.

Båda länderna anses ha mycket att vinna på ett slut på konflikten. Det skulle öka det muslimska Turkiets inflytande österut och stärka dess anseende gentemot EU, där landet vill bli medlem, och mot USA där anklagelserna för folkmord på armenierna fortfarande är en het fråga. Det ekonomiskt krisande Armenien skulle få tillgång till de stora turkiska och europeiska marknaderna och en möjlighet att bryta beroendet av Ryssland.