Efter Bushårens turkisk-amerikanska frostknäpp gjorde Barack Obama allt för att framhålla Turkiets stora betydelse för USA när han på måndagen besökte Ankara. ”USA är inte i krig med islam”, framhöll han.
USA:s president Barack Obama har genomkorsat Europa från London till Prag för att möta ledare i G 20, Nato och EU. Men det var bara Turkiet som ensamt fick rå om den nye amerikanske presidenten i två hela dagar, när han valde att avsluta sin Europaturné med ett officiellt besök i Turkiet som avslutas på tisdagen.
Detta var en viktig politisk markering. Det konstaterade Obama själv när han på måndagen höll tal i det turkiska parlamentet. Folk har frågat ”om jag valde att fortsätta min resa till Ankara och Istanbul för att sända ett budskap”, sade Obama, och fortsatte:
– Mitt svar är enkelt: ”Evet.” Ja!
– Turkiet är en avgörande allierad. Turkiet är en viktig del av Europa. Och Turkiet och USA måste stå enade och arbeta tillsammans för att övervinna vår tids utmaningar, sade den amerikanske presidenten till dånande applåder från de turkiska parlamentsledamöterna.
Turkiet är ett muslimskt Natoland på tröskeln mellan öst och väst, en regional militär stormakt med gränser mot Iran, Irak och Syrien och har därmed en given strategisk betydelse.
Men den traditionellt täta relationen mellan Washington och Ankara surnade till under George W Bushs tid i Vita huset. Inför uppmarschen till Irakkriget 2003 vägrade det turkiska parlamentet att låta USA basera soldater i Turkiet, och både kriget och Bush var massivt impopulära hos turkarna. I Ankara ansåg man också att USA såg genom fingrarna med att den kurdiska PKK-gerillan använde basläger i norra Irak som avstamp för militära attacker inne i Turkiet.
För Barack Obama blir det dock viktigt att förbättra relationerna med Turkiet för att dra nytta av dess möjligheter att spela en medlarroll i sitt närområde. I talet till parlamentet lovordade Obama Turkiets insatser för att medla mellan Israel och Syrien. Och han lovade Turkiet att ”ni kommer att ha vårt stöd mot PKK:s terroristverksamhet”.
I talet framhöll Obama också vikten av goda relationer med den muslimska världen och påpekade att han själv levt i ett muslimskt land.
– USA befinner sig inte i krig med islam och kommer aldrig att göra det, sade Obama.
Han appellerade också till den turkiska nationalstoltheten genom att hylla den turkiska republikens grundare Mustafa Kemal Atatürk som George Washingtons jämlike. Och han gav sitt stöd åt Turkiets strävan att bli medlem i EU, en traditionell amerikansk ståndpunkt som några EU-ledare tyckt han kan hålla inne med.
I en känslig fråga försökte Obama gå en försiktig balansgång. Det gäller synen på det turkiska osmanska imperiets massakrer på upp till 1,5 miljoner armenier 1915. I den amerikanska kongressen ligger ett förslag att officiellt slå fast att detta var ett folkmord, något som väckt raseri i Turkiet där frågan sedan länge är tabubelagd. Obama lovade i sin valkampanj att verka för att massdödandet erkänns som folkmord.
Just nu pågår dock en försiktig islossning mellan Turkiet och Armenien. Det har spekulerats om att Turkiets president Abdullah Gül och premiärminister Recep Tayyip Erdogan skulle peka på denna känsliga normaliseringsprocess som argument för att ligga lågt med folkmordsresolutionen. Och Obama sade vid en presskonferens i Ankara tillsammans med Gül att han inte ändrat åsikt i frågan men ville vara ”så uppmuntrande som möjligt” kring de turkisk-armeniska förhandlingarna.