Målen är två: att få stopp på 25 år av kurdisk revolt och att visa upp Turkiet som nog demokratiskt för EU-medlemskap. Nu står turkiska regeringens kurdplan inför ett lackmustest: Kommer turkiska parlamentet att gilla läget?
"Kurdinitiativet " lanseras av premiärminister Recep Tayyip Erdogan med EU i ryggen. Regeringen har jobbat intensivt på att samla stöd också inom landet.
Ett inslag var att tillåta exilkurders "hemvändardagar" under spektakulära former. Noga utvalda rebeller kom nyligen över gränsen från gerillabaser på irakiskt område och kurdiska politiker (som fått gå i landsflykt trots att de inte drivit sin strid med våld) fick återvända hem.
Inrikesminister Besir Atalay - med ansvar för säkerhetsfrågorna - har en tung roll i omsvängningen. På tisdagen infann han sig i parlamentet för att rita upp färdvägen, och samtidigt lades ett detaljförslag fram: minderåriga som deltar i demonstrationer för PKK-gerillan ska inte utsättas för hårda straff.
Men många fler lagändringar behövs, och regeringen har inte varit frikostig med konkreta detaljer.
På torsdag ska Erdogan själv tala i frågan.
I augusti fick byn Kirkpinar återta sitt kurdiska namn Celkaniya. Fullmäktiges ordförande, från det pro-kurdiska partiet DTP, sade att han var snudd på chockad av att se regeringens initiativ anta konkreta former. Mer än 12.000 byar bär enligt tidningen Milliyet påtvingade turkiska namn.
I höst har en statlig teater satt upp en pjäs delvis på kurdiska, med hedersmord som tema. Bönemöten på kurdiska i moskéer i sydost har ställts i utsikt. Statlig tv har börjat sända på kurdiska.
Men allt handlar inte om språk: landets sydöstra, kurdiska delar är också ekonomiskt eftersatta. En avblåst revolt kan antas få fart på privata satsningar - men om staten inte går före är ingen blomstring sannolik.
Och om kurder luftar optimism med invändningar, är den turkiska allmänheten mer skeptisk.
- Den kurdiska öppningen skulle kunna minska det folkliga stödet för regeringspartiet, om det blir ett nationalistiskt bakslag, säger Wolfango Piccoli, politisk riskanalytiker vid det Londonbaserade konsultföretaget Eurasia Group.
Oppositionen, åtminstone de stora partierna, har klackarna i backen. MHP, högerextrema nationalister, anser att landets sammanhållning hotas. CHP, ultrasekulärt, har tryckt på hur plågsamt det är för anhöriga till stupade soldater att se rebeller tas till nåder.
Redan tisdagens debattstart i parlamentet väckte protester, med hänvisning till att Kemal Atatürk - det moderna Turkiets grundare - avled på just detta datum, den 10 november.