Tusentals "martyrfamiljer" i Turkiet

- Min värld rasade samman när jag fick nyheten om att far mördats, berättar Nevzat Yalvac om den mörka dagen för drygt två år sedan.

Efter faderns död grundade Nev­zat Yalvac föreningen Solidaritet med Batmans martyrfamiljer.

Hans far var kurdisk byvakt, som utsetts av myndigheterna för att bekämpa PKK:s lokala inflytande. Under en operation mot PKK utanför hembyn dödades han och tre turkiska soldater av en fjärrutlöst vägbomb.

På väggen i föreningens kontor sitter ett porträtt av Nevzat Yalvacs far tillsammans med ett 30-tal stupade soldater och poliser. Före­ningen har 128 medlemmar.

Majoriteten, 84 familjer, är anhöriga till dödade byvakter. Det är alltså kurder, i detta fall byvakter som av PKK betraktas som kollaboratörer, som är terrorns vanligaste offer.

- Jag hoppas att ingen ska behöva lida som vi har gjort, att inga fler fäder och mödrar ska gråta. Varje gång något av mina tre barn säger "pappa" blir jag påmind om det som hände, och jag ber dem att inte använda detta ord, säger Nev­zat Yalvac.

- PKK betyder hat för mig, de mördade min far. Och de senaste veckorna har nära 40 nya familjer fått martyrer, vad hade de gjort för ont?

I tisdags begravdes de tolv senaste offren för förra söndagens PKK-bakhåll. På några håll utvecklades ceremonierna till vredgade massmöten mot PKK, och på några ställen tågade demonstranter till militärhögvarteren för att ta värvning i armén.

Nevzat Yalvac anser att PKK måste lämna ifrån sig sina vapen och sluta med våldsaktioner. Och Irak måste göra något åt PKK-baserna där, annars är Turkiet tvunget att göra det.

- Hela Turkiet kräver handling. USA hycklar när man säger sig bekämpa terrorism, men inte ger oss stöd. De sänder sin militär tiotusentals kilometer till Afghanistan och Irak, men när vår säkerhet hotas vid vår gräns, då ska vi inte få slåss! Och vi hjälpte kurderna i Irak när Saddam angrep dem - är detta tacken?

Att han inte utstrålar aggressivitet beror säkert på hans egen tragik, liksom på att han är kurd. Hans ståndpunkt mot terrorn är orubblig, men han kan ändå i ett nötskal sammanfatta sambandet mellan de skriande sociala problemen i sydöstra Turkiet och stödet åt PKK:

- De som har ett bra arbete går inte upp i bergen.

Det har gått över tio år sedan Abdullah Gülmez son dödades i ett PKK-bakhåll. Vi beger oss till sonens gravplats i utkanten av Bat­man.

- Jag går hit varje vecka, det har jag inte missat en enda gång sedan 1996, säger Abdullah Gülmez. Han bär en medalj till minne av sonen med Turkiets rödvita symbol som bär inskriften: "Den jord du
inte vill dö för är inte ditt land."

- Det går inte att förstå att ens eget barn har gått bort, och det är ännu obegripligare när vi hör till samma folk som har hamnat på olika sidor.

Liksom praktiskt taget alla i denna del av Turkiet är även Abdullah Gülmez kurd, och hans sorgliga historia är lång. Han var lantbrukare i en by norr om Batman, men 1995 blev hela hans familj uppryckt med rötterna.

De lämnade sin by, som i likhet med tusentals andra kurdiska byar evakuerades på grund av terrorn. Året därpå kom nästa dråpslag: hans son stupade.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut