Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Tusk och Mogherini tar över i EU

En ung vänstersinnad kvinna från Italien och en medelålders borgerlig man från Polen tar över två av EU:s toppjobb. Unionens nya ledarpar har också olika åsikter om EU:s relation med Ryssland.

Det gick ovanligt fort när EU:s stats- och regeringschefer på lördagskvällen kom överens om EU:s toppjobb. Efter bara någon timmes diskussioner utsågs Polens liberalkonservativa premiärminister Donald Tusk till Europeiska rådets nästa ordförande.

EU:s politiska ledare vill dessutom att Italiens utrikesminister Federica Mogherini ska ta över uppdraget som EU:s utrikeschef efter Catherine Ashton. Men eftersom EU:s utrikeschef också är vice ordförande i kommissionen väljs hon formellt sett av EU-parlamentet senare i höst tillsammans med övriga i kommissionen.

Både Tusk och Mogherini verkade glada och lättade när de fick blommor och gratulerades till sina nya uppdrag under en presskonferens. Det har riktats invändningar mot båda, men på lördagen ställde sig EU:s stats- och regeringschefer bakom det udda paret.         

Federica Mogherini är en yngre (hon är 41 år) kvinnlig vänsterpolitiker från Italien som betonar betydelsen av dialog med Ryssland. Donald Tusk är en medelålders (han är 57 år), liberalkonservativ man från Polen som vill att EU ger Moskva svar på tal, även om han inte hör till de mest hårdföra. Förhoppningen är att de ska komplettera varandra. 

EU:s relation med Ryssland hamnade också på annat sätt i centrum av diskussionerna under gårdagens EU-toppmöte. Ukrainas president Petro Porosjenko var inbjuden som gäst och i en dramatiskt formulerad men samtidigt lågmält framförd appell vädjade han till EU om hjälp.

Före toppmötet fick Fredrik Reinfeldt ett enskilt samtal med Porosjenko. På väg in till förhandlingarna med övriga EU-ledare krävde statsministern tuffare EU-sanktioner mot Ryssland.

– Det finns reguljära ryska trupper inne i Ukraina. Vi står inför risk för ett krig mellan reguljära styrkor från två europeiska länder. Det måste mötas av förstärkta sanktioner, deklarerade Reinfeldt.

Men motsättningarna mellan EU-länderna om hur unionen ska agera mot Ryssland är fortfarande stora. Medlemsstater som Ungern och Slovakien varnar för de ekonomiska följderna av mer omfattande sanktioner.

Sent på lördagskvällen lyckades dock regeringscheferna ena sig om att skärpa sanktionerna gentemot Ryssland. Toppmötet ber EU-kommissionen att återkomma med förslag på vilka skärpningar som ska göras, rapporterar danska nyhetsbyrån Ritzau.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.