Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Twitter spårar naturkatastrofer

Orkanen Sandy orsakade stor förödelse när den drog in över USA:s östkust hösten 2012.
Orkanen Sandy orsakade stor förödelse när den drog in över USA:s östkust hösten 2012. Foto: Mike Groll AP

Genom sociala medier kan forskare utvärdera styrkan hos en orkan eller översvämning och snabbt ge hjälp till rätt ställen.

På sociala medier finns stora mängder data om hur människor reagerar på det som händer runt omkring oss. Därför är det möjligt att spåra katastrofer med hjälp av nyckelord och hashtaggar på sociala medier, som Twitter, enligt forskare från Australien och USA.

– Naturkatastrofer är ett konstant hot mot samhället. Snabb skadeuppskattning är värdefullt för att direkt kunna hjälpa områden som behöver det mest, säger Yury Kryvasheyeu, en av forskarna bakom studien.

Samhällets kostnader för naturkatastrofer är stora, som förstörda bostäder, politisk instabilitet och förlorade liv. Orkaner, översvämningar och jordbävningar förekommer dessutom allt oftare, enligt tidigare studier i Science och Nature. Forskarna har använt sig av Twitter för att mäta omfattningen av förstörelsen om hur katastrofer breder ut sig för att snabbt kunna skicka ut hjälp till rätt områden, enligt en studie i tidskriften Science Advances.

– Det finns stor potential för den här typen av forskning. Till exempel för att överblicka skador som trafikolyckor i Sverige, där vi inte har jordbävningar. Det går också att samla in data för att planera bättre vid exempel bostadsbyggande och transportbehov, säger Jan Nolin, som också forskar på sociala medier vid Högskolan i Borås.

Forskarna följde orkanen Sandy som drabbade USA 2012. Den var en av de svåraste orkanerna i USA och skadade över en halv miljon byggnader. De tittade efter ord som ”Sandy” och ”storm” på Twitter för att spåra orkanen. Nyckelorden användes som mest när orkanen kom till en plats och flyttade sig geografiskt efter hur orkanen rörde sig.

– Den här metoden är knepig, för antingen måste man samla in data hela tiden eller så måste man köpa data och då har man inte samma kontroll, berättar Jan Nolin.

Twitteranvändandet har minskat de senaste åren i Sverige, men enligt forskarna kan metoden anpassas till framtida sociala medieplattformar.

– Den här modellen kopplar socialt medieanvändande till människobeteende vilket är grunden för analysen, så resultaten kan användas på nya favoritplattformar, säger Manuel Cebrian, en av forskarna bakom studien.

Det finns inga tydliga gränser på vem som får använda den här typen av data, enligt Jan Nolin.

– Det krävs annan typ av lagstiftning, för det finns ett behov av ökad tillgänglighet av data samt ett ökat skydd av den personliga integriteten. Vem äger datan? undrar han.

Fakta. Sjukdomsförlopp kan förutses

Förutom att spåra naturkatastrofer har sociala medier också kunnat förutspå sjukdomsförlopp.

Enligt The American Journal of Tropical Medicine and Hygiene var Twitter bland de första att rapportera om en koleraepidemi på Haiti 2012. Twittrandet flyttade sig allt eftersom koleraepidemin spred sig och hjälp skulle tillsättas tidigare.

Twitter har likaså utvärderats för att spåra influensaförlopp, enligt en artikel i PLOS one. Med en 85 procentig säkerhet kunde forskarna kartlägga veckospridningen av sjukdomen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.