Den tyska författningsdomstolen väntas ge klartecken för EU:s Lissabonfördrag när den uttalar sig på tisdagen, en dag innan Sverige tar över från Tjeckien som ordförandeland för unionen.
Blir det OK kan Sverige lägga något som skulle kunna ha krånglat till det för ordförandeskapet åt sidan.
Domstolen har fått klagomål om att fördraget skulle vara oförenligt med landets författning, som att för stor makt överlåts till EU:s olika beslutsorgan.
Men tyska bedömare, och diplomater i Tyskland, tror att domstolen ger fördraget grönt ljus. Det kan dock bli ett ja med visst förbehåll, kanske att alla beslut som tas i fortsättningen om att lämna makt till Bryssel måste fattas efter det att parlamentets underhus förbundsdagen har sagt sitt.
Fördraget öppnar nämligen för att makt i framtiden ska kunna överlåtas utan att det sker genom en fördragsändring, det ska kunna ske genom ett enigt beslut av EU:s stats- och regeringschefer.
Skulle det otippade hända, att domstolen säger att författningen inte går att förena med fördraget, får EU en kris till att hantera. Ett sådant beslut kan innebära en snar död för fördraget eftersom det måste ratificeras, godkännas, av EU:s samtliga medlemsländer.
En folkomröstning på Irland, en omtagning på grund av att det blev nej där förra året, väntar i oktober. Och den polske och den tjeckiske presidenten måste signera fördraget för att processen ska vara klar på deras hemmaplaner.