Deutsche Welle, tyska radions och tv:ns utlandssändningar, uppger på sin hemsida att desertörerna är den enda grupp av offer för kriget som ännu i dag inte fått full upprättelse i Tyskland. Uppskattningsvis 100.000 personer stämplades som ”krigsförrädare” av naziregimen.
30.000 av dem dömdes till döden, varav 20.000 avrättades.
Desertörlagarna från fransk-tyska kriget i slutet av 1800-talet kom att från 1934 – när Adolf Hitlers nationalsocialistiska parti fullt ut tagit makten – användas mot medborgare som exempelvis fällde nedlåtande kommentarer om ”der Führer”, behandlade krigsfångar alltför väl, hjälpte judar att fly eller ertappades med att inneha regimfientliga flygblad.
2006 togs frågan upp om full upprättelse för alla som drabbades av nazisternas desertörstämpel.
Förslaget, väckt av tyska vänsterpartiet Die Linke, möttes av ogillande från konservativt håll. Man menade att vissa desertörstämplade kunde förmodas ha agerat på ett sätt som satte livet på spel för övergivna kamrater.
Ett långvarigt arbete med att via arkiv och andra källor finna belägg för det antagandet har dock inte lett någonstans, skriver Deutsche Welle, varför ledande konservativa nu ändrat åsikt och stöder tanken på full upprättelse.
Wolfgang Wieland, parlamentsledamot för miljöpartiet Die Grünen, hävdar dessutom att fallet överste Claus von Stauffenberg visar på det problematiska med att kräva att personer som inte var mål för attentat mot ledande nazister inte skulle få komma till skada.
– Översten dödade andra officerare med den bomb som i attentatet 1944 var avsedd att ända livet för Hitler. von Stauffenberg visste att ”sidoförluster” var oundvikliga. Ändå, det han gjorde var rättfärdigt, menar Wieland.
Claus von Stauffenberg hyllas som nationell hjälte sedan länge, medan andra ”krigsförrädare” fortfarande väntar på att få sin heder återupprättad, resonerar Wolfgang Wieland.
En av dem som under lång tid kämpat för detta är Ludwig Baumann, ordförande för Bundesvereinigung Opfer der NS-Militärjustiz, en sammanslutning som organiserar offer för det nazityska rättsväsendet. Han påminner om att tyska förbundsdagen så sent som 2002 röstade ned ett förslag om full upprättelse för stämplade desertörer som Baumann själv.
– Det gjorde att jag hamnade i samma sällskap som plundrare och dem som rånade dödade människor, säger han.
Baumann deserterade från Hitlers armé 1942 under tjänstgöring i det ockuperade Frankrike. Han fångades och fick utstå tortyr när han vägrade att uppge namnet på den fransman som hade hjälpt honom att fly.
Wolfgang Baumann fick dock full upprättelse samma år, 2002, men har oförtrutet fortsatt att kämpa för en lag om allmän upprättelse för alla i tysk tjänst som av nazisterna stämplades som ”krigsförrädare”.