På botten av den 16 fotbollsplaner stora grop som kallas Ground Zero hölls en flera timmar lång minnesstund som inleddes med kyrkklockors klang och en tyst minut exakt klockan 08.46 lokal tid (14.46 svensk tid), det klockslag då det första kaparplanet slog in i det norra tornet.
New Yorks borgmästare Michael Bloomberg och hans företrädare Rudolph Guiliani, som styrde staden vid tiden för terrorattacken, talade från ett podium till de anhöriga, sörjande vänner och kolleger som samlats - och inför de tv-stationer som sände direkt från evenemanget.
Till tonerna av cellomusik läste anhöriga upp namnen på de nära och kära som dött i World Trade Center-attacken. De som läste lade ofta till personliga kärleksförklaringar, med röster som kvävdes av gråt och rörelse.
Uppläsningen bröts vid tre tillfällen för ytterligare tysta minuter: tre minuter över nio, då det andra kaparplanet slog in i World Trade Centers södra torn, samt en minut i tio och en minut i halv elva, då respektive torn störtade samman.
President George W Bush närvarade vid Ground Zero redan på söndagskvällen, då han tillsammans med hustrun Laura lade ned två blomsterkransar i de två spegeldammar som ska symbolisera de två raserade skyskraporna.
På måndagen hedrade presidentparet de döda vid en särskild minnesstund på brandstation nummer 18 på Pitt Street helt nära katastrofplatsen.
Därefter tog sig president Bush till försvarshögkvarteret Pentagon i Washington, där det tredje planet kraschade. Han väntades dessutom besöka den lilla orten Shanksville i Pennsylvania, där det fjärde kapade planet störtade på en åker.
Klockan 21 lokal tid (03.00 svensk tid) håller Bush ett tv-sänt tal till nationen, ett tal som "inte skulle vara politiskt" enligt Vita husets talesman Tony Snow.
På gatunivå, kring de stålgallerförsedda avspärrningarna, trängdes tusentals New Yorkbor och tillresta för att hedra femårsminnet.
Här var tonen mindre finstämd. Många besökare bar t-tröjor eller emblem som visade sympati, patriotism eller rentav hämndlystnad: "Aldrig glömma - aldrig förlåta", stod det på flera tröjor. "Hedra de bästa och de ärligaste", "Stöd våra trupper", "Vi står enade" var andra deviser.
Men det fanns också ett annat märkbart inslag i folkmängden: mestadels unga män och kvinnor i svarta t-tröjor med texten "Ställ frågor - kräv svar". De är aktivister i ett nätverk som anser att 11 september-händelserna inte utretts tillräckligt grundligt och att Vita huset kan ha haft sitt finger med i spelet.
Vid Ground Zeros nordvästra hörn, den punkt där man naturligt närmar sig ruinområdet, fick minnesstunden efterhand en allt mer larmande karaktär.
En skäggig helvetespredikant av klassiskt snitt försökte överrösta två damer, från topp till tå klädda i stjärnbanérmönstrade plagg, som agiterade mot "islamo-fascimen". Två män höll upp en orangefärgad banderoll med texten "The Bush regime engineered 9/11" ("Bushregimen konstruerade 9/11").
Alldeles intill slog en grupp buddhistmunkar taktfast på sina trummor, en bit bort stod några skolungdomar på knä ifärd med att skapa en spontan trottoarmålning med fredsbudskap. I bakgrunden brusade trafiken, opåverkad av sorgedagen.