Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Ukrainas president vädjar om en lösning utan vapen

USA:s vice president Joe Biden gick på lördagen till ett rasande angrepp på den ryske presidenten Vladimir Putins agerande i Ukraina. Putin ”lovar fred men sänder stridsvagnar”, sade Biden vid säkerhetskonferensen i München.

Biden framträdde samtidigt som ansträngningarna för att stoppa den pågående blodspillan i Ukraina intensifieras. Fredsöverläggningarna har tillfälligt flyttat till München, där ett stort antal ledare från USA, EU, Ryssland och Ukraina samtidigt befinner sig för den årliga säkerhetskonferensen.

Ukrainas president Petro Porosjenko sade att det enda som kan rädda situationen är en snabb vapenvila.

– Men konflikten måste lösas, det finns ingen tillfällig lösning, då får vi en fryst konflikt, sade Porosjenko.

 

Ukrainas president Petro Porosjenko håller upp ryska pass för att bevisa närvaron av ryska trupper i Ukraina. Foto: Tobias Hase/AP/dpa

Just nu måste utsikterna till fred i Ukraina betraktas som mörka. På lördagen återkom den tyska förbundskanslern Angela Merkel från Moskva, där hon föregående kväll, i sällskap med Frankrikes president François Hollande, överlade med den ryske presidenten Vladimir Putin i nära fem timmar.

Merkel sade sig vara osäker på om det kommer att gå att nå en uppgörelse för att få slut på kriget, ”men det är värt ett försök”.

På söndagen ska Merkel, Hollande, Putin och den ukrainske presidenten Petro Porosjenko fortsätta överläggningarna under ett fyrpartssamtal per telefon. Där­efter ska Merkel resa till Washington för att träffa USA:s president Barack Obama.

 

 

Konflikten måste lösas, det finns ingen tillfällig lösning, då får vi en fryst konflikt

 

 

Få detaljer har kommit ut om vilka förslag som Merkel och Hollande hade med sig till Moskva, och hur Putin reagerade på dem. Hollande sade att en av punkterna i fredsplanen är att det skapas en 50 till 70 kilometer bred demilitariserad zon längs frontlinjen mellan de områden som kontrolleras av Ukraina och de som behärskas av de ryskstödda ”folkrepublikerna”. Detta skulle kombineras med ett ”ganska starkt” självstyre för dessa områden.

 

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och USA:s dito John Kerry. Foto: Jim Watson/AFP

En möjlig förhandlingsuppgörelse är tänkt att bygga på det stille­ståndsavtal som slöts i Minsk i september, som sedan dess har kollapsat. De senaste veckorna har rebellerna trappat upp artilleri- och raketbeskjutningen mot den regeringskontrollerade staden Debaltseve, och den strategiska kuststaden Mariupol hotas av en ny ryskstödd offensiv.

Ett svårlöst problem i ett avtal blir var ”gränsen” ska dras, eftersom ­separatisterna sedan september avsevärt har utökat sitt territorium.

Det desperata läget för Ukraina har utlöst en debatt, initierad av ledande kretsar i USA, om behovet av vapenhjälp till Ukraina. Den ukrains­ka krigsmakten saknar mycket, bland annat vapen som kan matcha de moderna ryska ­vapensystem som rebellstyrkorna förses med i östra Ukraina.

Både Merkel och Hollande motsätter sig idén att skicka vapen till Ukraina och den brittiska regeringen delar deras syn. Ett av deras argument är att Ryssland ändå har en outtömlig mängd vapen att leverera till östra Ukraina, och att följden kunde bli en farlig och oöverskådlig upptrappning.

– Jag tror inte att denna konflikt har en militär lösning. Vi koncentrerar oss på diplomatiska ansträngningar och sanktioner, sade Merkel.

 

Angela Merkel. Foto: Cristof Stache/AFP

Även om Obama inte har bestämt sig i frågan råder en klyfta mellan USA och Europa. Här i München uttalade sig den amerikanske generalen och Nato-befälhavaren Philip Breedlove starkt för att den västliga försvarsalliansen borde överväga att sända vapen till Ukraina.

– Vi bör inte utan vidare utesluta den militära optionen, sade Breedlove till journalister i München.

Han tillade att det inte är tal om att skicka stridande soldater från Natoländer.

 

 

”Putins förslag till fredsplan är helt oacceptabelt.” Nato-befälhavaren Breedlove vid presskonferensen i München

 

 

Porosjenko underströk att det Ukraina behöver är ”icke-dödliga” vapen. Det kan tolkas som ett försök att överbrygga motsättningarna i denna fråga mellan Europa och USA.

Motsättningarna mellan Ryssland och väst förefaller betydligt svårare att överbrygga.

Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov hävdade i ett tal att krisen i Ukraina enbart är USA:s och västs fel, eftersom de stödde ”statskuppen” i Kiev i februari 2014, det vill säga då de folkliga protesterna på Majdan fick den Moskvatrogne presidenten Viktor Janukovytj att fly landet.

 

 


”Kriget i Ukraina behöver inte sluta i Ukraina.” Läs Peter Wolodarskis söndagskrönika.

Läs mer om kriget i Ukraina

Fakta. Nato mobiliserar mot Ryssland

Som reaktion på Rysslands agerande i Ukraina kommer Nato att tredubbla sin snabbinsatsstyrka.

Den befintliga snabbinsatsstyrkan består av 13.000 soldater och ska nu utökas till 30.000. Därtill ska 5.000 soldater ingå i en spjutspetsgrupp som ska kunna sättas in på ett par dagars varsel, meddelade Nato i torsdags då medlemsländernas försvarsministrar träffades i Bryssel. Läs mer här: http://www.dn.se/nyheter/varlden/nato-mobiliserar-mot-ryssland/

Fakta. Minskprotokollet

Det så kallade Minskprotokollet signerades den 5 september 2014 av företrädare för Ukraina, Ryssland, OSSE (europeiska säkerhetsorganisationen) och utbrytarrepublikerna i Donetsk och Luhansk.

Avtalet består av tolv punkter: Omedelbar vapenvila, övervakning av OSSE, ”decentralisering av makten” till lokalt styre i Donetsk och Luhansk, kontroll av den rysk-ukrainska gränsen, frigivning av fångar och gisslan, straffrihet för personer som har agerat i konflikten, en nationell dialog, förbättringar i den humanitära situationen i Donbass, lokala val i enlighet med Ukrainas författning, tillbakadragande av illegala väpnade grupper och utländska stridande och ett program för återuppbyggnad av Donbass.

Få, om någon av de tolv punkterna har förverkligats, och båda parter har brutit mot vapenvilan.

I januari 2015 kan Minskavtalet sägas ha brutit samman totalt, med separatisternas anfall mot Donetsks flygplats och inringningen av Debaltseve.

Bakgrund: Krisen i Ukraina

2013

* 21 november: President Viktor Janukovytj överger ett samarbetsavtal med EU till förmån för närmare band med Ryssland. Stora protestmöten i Kiev.

* 5 december: Demonstranter ockuperar Kievs stadshus och Självständighetstorget (Majdan). Miljonprotest mot regeringen.

2014

* 23 januari: Sammandrabbningar på Majdan leder till de första dödsfallen.

* 18 februari: 18 demonstranter dödas. Två dagar senare dödas nära 90 till av uniformerade prickskyttar.

* 21 februari: Janukovytj och oppositionen skriver på kompromissavtal.

* 22 februari: Demonstranter stormar regeringsbyggnader, Janukovytj flyr landet.

* 27 februari: beväpnade ryssar ockuperar viktiga byggnader på halvön Krim.

* 16 mars: Folkomröstning på Krim, 97 procent röstar för anslutning till Ryssland

* 18 mars: Putin signerar annekteringen av Krim

* 7 april: proryska demonstranter ockuperar regeringbyggnader i Donetsk och Luhansk.

* 15 april: Ukraina deklarerar att en "antiterroristoperation" har inletts.

* 11 maj: Omstridda "folkomröstningar" i Luhansk och Donetsk län.

* 25 maj: presidentval i Ukraina, Petro Porosjenko vinner klart.

* 5 juli: Ukrainsk offensiv. Rebellerna drar sig bort från Slovjansk och andra fästen norr om Donetsk.

* 17 juli: Ett malaysiskt passagerarplan skjuts ner över rebellkontrollerat område i östra Ukraina. Alla 298 ombord dödas.

* 26 augusti: Gripna ryska fallskärmsjägare visas upp i Ukraina

* 27 augusti: Separatisterna öpnar en ny front i söder och hotar Mariupol.

* 5 september: Efter svåra ukrainska förluster sluts avtal om vapenvila mellan rebellerna, Ukraina och Ryssland i MInsk.

* 26 oktober: parlamentsval, vinns av provästliga liberala partier.

2015

* 21 januari: rebellerna erövrar den totalt förstörda flygplatsen i Donetsk

* 6 februari: Frankrikes, Tysklands och Rysslands ledare överlägger i Moskva om Ukraina.