Risken för nya skuldkriser i Europa är inte över. När EU-ledarna möts i dag vill de visa marknaderna att de med mer ekonomisk samordning och snabbare straff för budgetsyndare kan få läget under kontroll. Men under ytan pyr fransk-tysk oenighet.
EU agerade splittrat och långsamt när den grekiska skuldkrisen började mullra i februari.
Vid torsdagens toppmöte i Bryssel ska EU-ländernas ledare försöka övertyga om att de dragit lärdom av Greklandskrisen och står eniga om hur EU ska styras ekonomiskt för att inte nya kriser ska uppstå.
Men egentligen är Paris och Berlin så oeniga att franske presidenten Nicolas Sarkozy och tyska förbundskanslern Angela Merkel först ställde in ett planerat förtoppmöte. Sarkozy vill ge eurozonens 16 länder en ”ekonomisk regering” med eget sekretariat.
Dessutom ogillar Paris att Tyskland nu stramar åt och tycker det vore bättre för Europa om tyskarna i stället uppmuntrades att shoppa loss på franska bilar, italienska ostar och Medelhavssemestrar för att få fart på tillväxten.
Medan Merkel vill visa att hon bestämmer var skåpet ska stå. Hon har fått kritik på hemmaplan för att Sarkozy tillsammans med de franska cheferna för ECB och IMF fått styra EU:s svar på krisen alltför mycket och gått för milt fram med budgetsyndare i Sydeuropa. Hon vill inte ha ett särskilt eurosekretariat. Det är bättre att alla de 27 i EU, med ordentliga länder som Sverige, är med och tar besluten, tycker Merkel. Hon får stöd av EU-ordföranden Herman Van Rompuy.
Och vid ett möte i Berlin i måndags kompromissade Merkel och Sarkozy. Det blir inget eurosekretariat. EU:s toppmöten ska sköta den ekonomiska samordningen. Samtidigt kräver de två att länder som slarvar med statsfinanserna ska kunna straffas med suspenderad rösträtt i EU. En enighet under galgen som behövs när EU nu ska försöka täta de hål i skutan som Greklandskrisen avslöjat.
Samtidigt varnar de europeiska facken för att den nya åtstramningsvågen hotar en ekonomisk återhämtning.