Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Underrättelsechef: Ryska åtgärder följer om Finland går med i Nato

Spaning i Finska viken i april 2015 efter misstänkt utländsk ubåt.
Spaning i Finska viken i april 2015 efter misstänkt utländsk ubåt. Foto: Jussi Nukari / Lehtikuva, AP

Ryssland kommer att vidta åtgärder om Finland går med i Nato, något som statsledningen måste leva med. Det menar Sakari Wallinmaa, nyligen avgången chef för finländska Försvarsmaktens underrättelsetjänst. Samtidigt säger han sig inte se något ryskt militärt hot mot Finland.

Finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet har fått Wallinmaa att lägga ut texten i en intervju, då han som pensionär sedan årsskiftet är fri att ge sådana. Likväl är han fortsatt bunden av samma tystnadsklausuler som gällde innan avgången. Det är alltså med väl valda ord den blott 56-årige tidigare militären, med överstes grad, uttalar sig.

I centrum står förstås Finlands förhållande till ett Ryssland som rustar upp, liksom den alltid närvarande frågan om eventuellt Natomedlemskap.

– Finland måste erkänna det faktum att vi har en stormaktsgranne som den senaste tiden kraftigt har byggt upp den militära förmågan genom förnyad materiel, genom traditionella i förväg planerade militära övningar och som nytt fenomen plötsliga oanmälda krigsövningar, säger den tidigare chefen för en underrättelsetjänst som inledde sin verksamhet 2014, som följd av en försvarsreform som innebar sammanslagning av den tidigare underrättelseverksamheten och signalprovanstalten till Försvarsmaktens underrättelsetjänst (Puolustusvoimien tiedustelulaitos).

Innebär det då att ett ryskt militärt hot föreligger? Icke, enligt Wallinmaa:

– Några sådana indikationer har vi inte kunnat påvisa, men vi har en stormaktsgranne som utvecklar sin militära förmåga och det måste Finland förstås beakta.

I ett nytt ryskt dokument, underskrivet av president Vladimir Putin, pekas Nato ut som ett hot mot landets säkerhet. Sakari Wallinmaa ser inte detta som något nytt:

– Saken fick publicitet i samband med den nya säkerhetsstrategin, men den förändrade ryska inställningen har redan länge varit känd bland experter, säger han till Hufvudstadsbladet.

Wallinmaa säger att det ”utan vidare är på det sättet” att Ryssland försöker påverka beslutsgången i Helsingfors i Natofrågan och förhindra ett finländskt närmande till den västliga försvarsalliansen.

– Redan 2012 riktade dåvarande kommendören för den ryska försvarsmakten, general Nikolaj Makarov, skarp kritik mot Finland när han talade i Helsingfors. Han sade att ett finskt Natomedlemskap innebär ett militärt hot mot Ryssland. Tidvis har det hörts överslätande uttalanden om att ett Natomedlemskap skulle vara Finlands egen sak, men det ryska huvudbudskapet lyder entydigt: Ryssland reagerar om Finland ansluter sig till Nato, säger Sakari Wallinmaa, och tillägger att det är ett besked som Finland är tvunget att beakta:

– Ett eventuellt Natobeslut är en intern politisk fråga för Finland, men vi kan inte avfärda grannlandets besked med en axelryckning, säger han vidare, och understryker att det är viktigt att det förs ”en öppen dialog med Ryssland”, men att den nuvarande finländska linjen med samarbete med Nato utan uttalade planer om medlemskap ”inte leder till akuta motreaktioner i Ryssland”.

Sakari Wallinmaa konstaterar att Östersjöområdets strategiska tyngdpunkt efter Sovjets kollaps förflyttats från havets södra delar till Finska viken.

– Ryssland har i dag större anledning att se över hur landet ska trygga fri passage i Östersjön än under kalla kriget, säger han och pekar på att den ökade militära betydelse som Gotland fått för Sveriges del under senare år motsvaras av Ålands betydelse för Finlands del.

– Det är ingen slump att Åland går under beteckningen Östersjöns lås, eftersom ögruppens placering är avgörande för alla som vill trafikera Bottenviken och Finska viken.

Sakari Wallinmaa vill inte ta ställning till örikets ställning som demilitariserad zon, fastslagen i Ålandskonventionen, en överenskommelse som slöts 1921 i Genève efter behandling i Nationernas förbund.

– Som militär har jag sett demilitariseringen som ett oföränderligt faktum, men givetvis är det ett stort hinder för beredskapen att försvarsmakten inte i praktiken kan öva att försvara Åland på plats och ställe.

Sakari Wallinmaa ser en stor del av den internationella underrättelseverksamheten som en byteshandel mellan länder som betraktar varandra som partner; information som saknas byter man till sig. Ett exempel är när svenska Försvarets radioanstalt, FRA, 2013 informerade Finland om pågående spionage mot utrikesdepartementet i Helsingfors.

Pensioneringen till trots har Sakari Wallinmaa inga planer på att sluta arbeta. Ett nytt toppjobb väntar i Rom, där han blir underrättelsechef för EU-operationen Sophia. Uppgiften är att stoppa människosmugglarna på Medelhavet genom att beslagta deras ranka fartyg även på internationellt vatten.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.