Frisläppandet av de amerikanska journalisterna ger något för Nordkorea så ovanligt som positiv uppmärksamhet från omvärlden, säger Dagens Nyheters korrespondent Lennart Pehrson i en snabbanalys.
Hur kommer det sig att expresidenten Bill Clinton kunde lyckas med uppdraget?
- Även om det gått snart ett decennium sedan han lämnade Vita huset har Bill Clinton fortfarande internationell stjärnstatus som politiker. Regimen i Nordkorea må vara isolerad och uppträda föraktfullt mot omvärlden. Men vanlig fåfänga finns nog ändå med i bilden. I de underhandskontakter som togs innan mötet begärde Nordkorea uppenbarligen att det skulle vara just Bill Clinton som skulle representera USA på plats.
- Uppgörelsen innebär en stor propagandaframgång, utgör en form av erkännande och ger något för Nordkorea så ovanligt som positiv uppmärksamhet i omvärlden.
Kan Nordkorea antas ha fått något i utbyte av USA för att släppa journalisterna?
- Officiellt är USA:s linje att frisläppandet inte har någon som helst koppling till kraven på Nordkoreas kärnvapenavrustning eller andra frågor. President Barack Obama kan knappast ha gett några löften. Det vore politiskt mycket riskabelt. Men samtidigt är det osannolikt att kärnvapenfrågan inte alls skulle ha berörts under Clintons samtal i Nordkorea. Frågan var i hög grad aktuell under hans egen presidenttid på 90-talet då han var aktivt involverad i hur USA skulle hantera relationen till Nordkorea. Möjligen kan Clintons besök bidra till att bana väg för fortsatta kontakter och samtal.
Hur är förutsättningarna för att de avbrutna samtalen om landets kärnvapenprogram ska kunna återupptas?
- Det hänger i första hand på Nordkorea. USA vill återgå till de diplomatiska så kallade sexpartssamtal som tidigare förts med Nordkorea tillsammans med Kina, Japan, Ryssland och Sydkorea. Dessa samtal kollapsade förra året när Obamas företrädare George W Bush gjorde ett sista misslyckat försök att nå en uppgörelse med Nordkorea som därefter vägrat att delta och i stället vill ha en bilateral dialog med USA.
- Den nordkoreanska regimen är ju väldigt nyckfull så det år svårt att ge prognoser. Men det går i varje fall inte att utesluta att den goodwill som kommer från uppgörelsen med Bill Clinton kan bidra till att Nordkorea kan uppträda mer samarbetsvilligt. Om framsteg görs kan det leda till eftergifter i form av säkerhetsgarantier och energibistånd från USA och andra länder.