Sedan fem dagar tillbaka har en liten, men kanske betydelsefull, förändring gått att se i internetutgåvan av det norska uppslagsverket Store norske leksikon, skriver Aftenposten.

Den romerske statsmannen Gaius Julius Caesar uppgavs tidigare vara ”född 100 f.Kr” och ”död 44 f.Kr”, alltså ”före Kristus”. Men sedan justeringen beskrivs årtalen i stället som ”100 fvt” och ”44 fvt”.

”Vi håller på att byta ut ´före Kristus´ till ´före vår tideräkning´. Problemet är att de flesta inte vet vad förkortningen ´fvt´ betyder. Tips? Råd? Invändningar?”, skriver Store norske leksikon på sin Facebook-sida.

Läs DN:s språkråd: ”Före Kristus” eller "före vår tideräkning"?

Skälet är bland annat att man inte vill att en religions världsbild ska vara styrande före andra. Något som en av redaktionens medlemmar kommenterar på Facebook:

”Det blir konstigt att säga att Buddha föddes före Kristus. Det är att utgå ifrån en protestantisk världsbild. Därför neutraliserar vi”, skriver redaktionsmedlemmen.

Många visar på Facebook förståelse för förändringen och uppmuntrar den. Men långt ifrån alla läsare är nöjda.

Några av de kritiska rösterna:

”Varför ändra något som inte är ett problem? Alla förstår f.Kr och e.Kr.”

”Löjligt slöseri på tid och resurser.”

”Ett fall av överkorrigering till det oigenkännliga i det sekuläras namn.”

Norska Språkrådet rekommenderar inte heller användningen av ”före/efter vår tideräkning” som ersättning för det traditionella ”före/efter Kristus”.

”I vardagsspråket fungerar tidsangivelsen ”före och efter Kristus” som en teologiskt neutral bestämmelse av en tid för 2008 år sedan”, skrev sprakradet.no i sin rekommendation för fyra år sedan.

Chefredaktören för Store norske leksikon, Anne Marit Godal, säger att deras fakta från början baseras på en amerikansk databas, och där stod det varken ”före Kristus” eller ”före vår tideräkning”. Och hon påpekar att den nya förändringen endast kommer att beröra faktarutorna.

– Våra historieskrivare använder ofta ”vår tideräkning” och uppslagsverkets linje är att spegla de begrepp som används i kunskaps-Norge. Men det är inte aktuellt att byta ut texten i alla artiklar, säger Anne Marit Godal till Aftenposten.