Upptrappat våld hot mot Obamas reträttplan

Efter en period av stabilisering i Irak ökar risken för att de sekteristiska striderna ska blossa upp på nytt. Även om dagens situation inte kan jämföras med det inbördeskrig som i praktiken rådde under 2006 och 2007 ökar våldet markant. Förra veckan inträffade två stora bombdåd i Bagdad; i fredags krävde en bomb mot en marknad i Bagdad minst 13 dödsoffer och två dagar tidigare dödades minst 78 personer när en bomb exploderade i Sadrstaden, den shiamuslimska stadsdelen i Bagdad.

Det eskalerande våldet kan underminera premiärminister Nuri Malikis ställning inför de parlamentsval som ska hållas i januari. Maliki har byggt upp sin allt starkare position egnom att ta åt sig äran för en förbättrad säkerhetssituation. Nu ställs frågor om Mailiks regering kan ta eget ansvar när USA:s trupper på tisdag, den 30 juni, avbryter patrullering i alla irakiska städer enligt tidigare överenskommelse.

Tills vidare står USA bestämt fast vid fastlagda reträttplaner, men om ett maktvakuum öppnar för nya sekteristiska strider kan president Obama hamna i en besvärlig sits. Konservativa krafter, med förre vicepresidenten Dick Cheney i spetsen, har redan beskyllt Obama för en undfallenhetspolitik och lär inte tiga still om utvecklingen i Irak kan tolkas som ett hot mot USA:s säkerhetsintressen.

En ny kris i Irak är i vilket fall inget som Barack Obama behöver. Problemen hopar sig nu för USA-presidenten. Opinionsmätningar visar ett växande tvivel på hans ekonomiska stimulanspolitik. Rekordstora budgetunderskott gör det svårare att infria löften om reformsatsningar på sjukvård, energi och utbildning. Utrikespolitiskt räknas Irak nu som gårdagens kris, överflyglad av Afghanistan och Pakistan, oron i Iran och Nordkoreas kärnvapenprogram.

Efter att Obama, kort efter att han tog över Vita huset i januari, slagit fast en reträttplan som innebär att USA:s stridande förband ska vara ute ur Irak vid utgången av 2011 kommer alla käppar i hjulet att registreras som politiska bakslag.

Med en ny våldsspiral blir det svårare att stå emot inhemska krav på att reträtten från Irak ska om inte avbryats så i varje fall ske i reducerad takt. Även om ett tillbakadragande av trupperna inletts finns fortfarade cirka 130 000 USA-soldater kvar i Irak. Nästa veckas reträtt från städerna blir ett viktigt test på hur de irakiska säkerhetsstyrkorna klarar sig på egen hand.

De senaste våldsattackerna omges av beskyllningar och motbeskyllningar. Sunniarabiska grupper kan se en möjlighet att ta tillbaka förlorad mark. Men det är uppenbart att premiärminister Maliki också värjer sig mot rivaliserande shiamuslimska grupperingar och att han redan börjat manövrera för att säkra sin position inför parlamentsvalen i januari.

Maliki, som allmänt betraktades som en svag figur när han tillträdde ämbetet, har nu börjat använda så hårda nypor att det finns irakiska kritiker som kallar honom diktator, till och med liknar honom vid Saddam Hussein.

En trotsigt provocerande retorik mot USA kan bli problematisk för Barack Obama.
Maliki skryter nu med att USA:s tillbakadragande från städerna är en stor seger för Irak över en främmmande ockupationsmakt, unegfär som när brittiska trupper kördes ut för närmaren ett sekel sedan,
Malikis spårkbruk må ha inhemska politiska syften, men underlättar knappast hans roll som bundsförvant till Obama och USA. 

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut