När Pentagon lämnar tar amerikanska utrikesdepartementet över. Vid augusti månads slut ska antalet militärer i Irak inte vara fler än 50.000 – trots att behovet av skydd och säkerhet består.
Men Obama har lovat att lämna landet, ett löfte han ämnar hålla.
En utväg är att, åtminstone delvis, låta privata företag träda in i arméns ställe. Inför utträdet kommer befintlig satsning att fördubblas, skriver New York Times.
Säkerhetsföretagens officiella uppgift blir att bland annat skydda USA:s ambassad i Bagdad samt amerikanska diplomater.
Men kritiker menar att det inte är hela sanningen. Att utrikesdepartementet bett Pentagon om tillgång till Black Hawk-helikoptrar, bepansrade fordon, bränsletankers och annan militär utrustning är ett tecken så gott som något, framhåller de.
Joakim Berndtsson, forskare på institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, menar att de privata säkerhetsvakternas närvaro i Irak gör det enklare att dra ned på ordinarie trupper.
– Nu pågår ett tillbakadragande och för att säkerställa personal och infrastruktur på plats måste man skydda dem. Det är en av anledningarna till att de privata kontrakten blivit fler, säger han.
De privata aktörerna – vars marknad fullkomligt exploderade efter terrordåden mot World Trade Center 2001 – har funnits i Irak sedan kriget startade. Antalet vakter och företag har varierat under tid, som mest har det rört sig om 150 internationella företag omfattande omkring 50.000 personer.
USA:s mål om 7.000 man är på intet sätt något rekord.
– Det är en nivå som man varit uppe på tidigare. Men säkerhetsläget är sådant att jag tror att de kommer att öka ytterligare. Om man drar tillbaka militären måste man ha någon annan form av skydd.
En viktig poäng för Barack Obama är, menar Joakim Berndtsson, att han nu kommer att kunna visa hemmaopinionen att han drar tillbaka trupper.
– Att han sen inte nödvändigtvis talar lika högt om att de privata säkerhetsvakterna ökar, det är en annan sak, säger han.
Ett annat argument för privata säkerhetsvakter som förespråkarna gärna lyfter fram är priset. Huruvida det stämmer att privata företag är billigare i drift än den amerikanska armén är dock oklart.
– Mig veterligen finns inga tillförlitliga beräkningar. En fördel är att man kan säga upp kontrakten så fort man inte längre önskar företagets tjänster. Men en sak vet man – det har blivit dyrare än vad det från början var tänkt.
Grova uppskattningar från Congressional Budget Office säger att USA har betalat mellan 6 och 10 miljarder dollar för privata säkerhetsuppdrag i Irak under åren efter Saddam Husseins fall.
Orsakerna till den höga prislappen är flera.
Behovet av personal blev större än väntat och utrustningen dyrare. Därtill har kedjan av inblandade företag blivit längre; antalet underleverantörer som alla kräver vinst har ökat.
Ytterligare en aspekt som kritikerna gärna lyfter fram är att en död privatvakt inte kostar Obama lika mycket i politisk prestige som en död amerikansk soldat.
– Det finns en viktig poäng i det argumentet. Den officiella dödssiffran minskar sannolikt för USA. Samtidigt utgör de privata styrkorna en mindre andel. Jag tycker att man ska uppmärksamma men inte överdriva betydelsen av det påståendet, säger Joakim Berndtsson.
Privata säkerhetsföretag med uppgifter som ibland gränsar till militärens uppfattas av många som väldigt kontroversiellt. Anledningarna är flera.
– Att hyra ut beväpnad personal till konfliktområden får många att tänka på legosoldater eller krig för egen vinning. Det har varit omtvistat under lång tid och anses vara moraliskt oförsvarbart.
– Sen har deras rykte fläckats av deras beteende.
Vad Joakim Berndtsson bland annat syftar på är den incident då företaget Blackwater (numera Xe) dödade 14 och skadade 18 civila irakier i en skottlossning.
Åtalet mot de fem säkerhetsvakterna ogillades på grund av ogiltiga vittnesmål, men den internationella uppmärksamheten blev enorm. USA fick skarp kritik för att ha anlitat privata aktörer.
– Personligen tycker jag att det är svårt att säga bu eller bä. Det finns en gråzon, frågan om beväpning är till exempel extremt problematisk eftersom den varit dåligt reglerad. Men ibland är det kanske så att det inte finns något alternativ till att anlita de här bolagen, säger Joakim Berndtsson.
Han påminner om att också Sverige har privata aktörer anställda i Irak.
– Det har inte blivit lika omdebatterat. De här företagen används främst för att skydda ambassaden. De har med andra ord inte lika kontroversiella uppdrag, jag skulle tro att det gör att vi inte haft någon större diskussion här.