Cecilia Malmström har arbetat sedan i februari med att få till stånd ett nytt avtal med USA, efter att EU-parlamentet underkänt det förra. Avtalet ska reglera hur USA får tillgång till data om europeiska banktransaktioner, som ett led i jakten på terrorister.

Malmström sade sig vara mycket var nöjd med vad som åstadkommits i förhandlingarna.

– Det här innebär stora förbättringar, vi har uppnått det mesta av EU-parlamentets krav. Dataskyddet har blivit mycket starkare, sade Malmström vid ett möte med pressen i Bryssel.

Följande saker pekade Malmström särskilt ut som starka punkter i avtalstexten:

• Det kommer att finnas möjlighet för enskilda att få tillgång till egna uppgifter och få dem raderade eller blockerade.
• En EU-myndighet kommer att godkänna eller avslå önskemålen från USA om överföring av data. Kravet på USA kommer att vara att överföringarna blir så begränsade som möjligt.
• Det kommer inte vara tillåtet för USA att dela med sig av data i bulk till andra länder utanför EU.
• EU-medborgare ska ges möjlighet till rättslig gottgörelse vid missbruk av data.
• EU kommer att ha den insyn som krävs för regelbundna och grundliga utvärderingar av hur amerikanerna hanterar data.

En del av de saker Malmström redovisade på torsdagen är dock stora besvikelser för de EU-parlamentariker som tagit strid mot Swiftavtalet. Framför allt kommer stora mängder bankdata fortfarande att föras över i bulk, utan att USA behöver presentera specificerade brottsmisstankar. Detta anses vara en förutsättning för att kartläggningen av terroristernas finanser ska bli effektiv (mer om detta här).

EU-parlamentet har också haft starka invändningar mot att låta USA lagra data i upp till fem år. Som jämförelse anger EU:s datalagringsdirektiv två år som maxgräns. Men på den här punkten har amerikanerna varit orubbliga.

– USA har visat oss att även data som är fem år gammal är viktig för att stoppa terrorism, sade Malmström.

Som DN.se redan tidigare avslöjat, är det polismyndigheten Europol som får ansvaret för att granska ansökningarna från USA om dataöverföringar. Enligt DN.se:s källor är detta en lösning som många inom ministerrådet ser med skepsis på. Det ifrågasätts om det ens är förenligt med EU-rätten att på detta sätt låta polisen ansvara för dataskydd.

Frågan är nu om Malmströms utkast till avtal kommer att få grönt ljus. Hon sade att alla detaljer kan vara klara inom några få dagar. Sedan har ministerrådet och parlamentet sista ordet: ja eller nej?

– Det finns inget utrymme för stora förändringar nu, var Malmströms bestämda kommentar.