Washington.
USA har dåliga erfarenheter av Somalia. I december 1992 skickades 28.000 amerikanska soldater till landet i något som kallades "Operation Hoppet Åter".
Italien, Frankrike och Storbritannien hade sagt nej till FN:s vädjan att ingripa militärt i det krigs- och katastrofhärjade Somalia. Washington hade varken strategiska eller ekonomiska intressen att försvara. Men tillträdande presidenten Bill Clinton såg chansen att befästa USA:s roll som världspolis.
Men operationen blev ett smärtsamt fiasko. De krigsherrar och klaner som terroriserade Somalia lät sig inte kuvas och civilbefolkningen lät sig inte övertygas om USA-truppernas goda avsikter. I oktober 1993 fick amerikanska tv-tittare se groteska scener när triumferande somalier paraderade genom Mogadishus gator, släpandes på döda amerikanska soldater.
USA drog sig tillbaka och militant islamism och anti-amerikanism fick fortsatt god jordmån i Somalia. Terrornätverket al-Qaida kunde fram sina positioner i regionen. Vid sidan av 11 september-attackerna är det i Östafrika som de blodigaste terrordåden signerade al-Qaida har inträffat. Särskilt utmärkande är sprängningarna av de amerikanska ambassaderna i Nairobi och Dar-es-Salaam i augusti 1998, då 224 människor dödades och mer än 4.500 skadades.
USA:s "krig mot terrorn" har blivit en realitet inte bara Iraks och Afghanistans befolkningar utan också i Somalia. Afrikas horn har ökad strategisk betydelse i dragkampen om kontroll över Afrikas nyfunna oljerikedomar. USA bedriver livlig diplomatisk aktivitet i regionen och har en 1.300 man stark "antiterrorstyrka" placerad i Djibouti, tränar etiopisk och kenyansk militär och förhandlar om en militärbas i närbelägna Uganda