När New Yorks tvillingskrapor rasade den där klara höstmorgonen 2001 var USA världens enda supermakt, en ansedd nation och en pålitlig långivare. Tio år senare är USA solkat, krigstrött och svårt skuldsatt — och står inför helt nya utmaningar.
– Den ekonomiska krisen är den tuffaste utmaningen i dag. Den kräver politiskt ledarskap, ekonomisk kompetens och offervilja, säger förre utrikesministern Jan Eliasson som även varit ordförande i FN:s generalförsamling och bott många år i New York.
Eliasson konstaterar att USA de senaste tio åren tappat sin position på område efter område.
– Den ekonomiska krisen är den tuffaste utmaningen i dag. Den kräver politiskt ledarskap, ekonomisk kompetens och offervilja, säger förre utrikesministern Jan Eliasson som även varit ordförande i FN:s generalförsamling och bott många år i New York.
Eliasson konstaterar att USA de senaste tio åren tappat sin position på område efter område.
– Ekonomin är förstörd av skattesänkningar och höga krigskostnader. Och den politiska eftertexten till Irak är oerhört negativ för USA.
Terrordåden den 11 september 2001 förändrade landet dramatiskt. I valrörelsen året innan hade president George W Bush lovat en ödmjuk utrikespolitik. När resterna av World Trade Center fortfarande brann förklarade han krig mot terrorismen.
Resultatet är känd nutidshistoria: USA gick i krig i Afghanistan och Irak, omfattande övervakningslagar infördes och det blev svårare att resa in i USA. Rapporter om tortyrliknande metoder läckte från det nyinrättade fånglägret på Guantanamobasen på Kuba. Det land som för många symboliserat öppenhet och demokrati fick plötsligt ett annat ansikte.
Samtidigt urholkades statsfinanserna. Bush införde skattelättnader och krigskostnaderna drog iväg. Till dags dato har de militära operationerna efter 11 september kostat hisnande 1 300 miljarder dollar, visar en färsk kongressrapport. Krigen i Afghanistan och Irak har krävt 6 220 amerikaners liv — och tiotusentals irakiers och afghaners.
– Påfrestningarna gör att USA sannolikt inte kommer att skicka trupp någon annanstans den närmaste framtiden, då krävs kolossalt stora kriser, säger Jan Hallenberg säkerhetsanalytiker på Försvarshögskolan.
– Men visst kan USA försvara sig, landet är fortfarande världens ledande militära makt.
Ja, ännu är USA stormakten i världen, men Kina flåsar i nacken ekonomiskt. Och det finns sprickor i den amerikanska fasaden. Några månader efter finanskraschen 2008 tog demokraten Barack Obama över rodret i Vita huset. Hans stödpaket till finansindustrin och den omtvistade sjukförsäkringsreformen har fått landets republikaner att se rött, samtidigt som arbetslösheten är hög och styrräntan kryper nära noll. USA:s statsskuld motsvarar nu 100 procent av BNP.
– USA står i en kraftig beroendeställning till Kina vad det gäller lån. Och ju längre tiden går, desto större inflytande får utländska långivare över USA, varnar SEB:s chefekonom Robert Bergström.
Men ekonomin till trots, USA:s kanske svåraste utmaning kommer inifrån. Så länge kongressen fortsätter att vara så djupt polariserad är möjligheterna att föra en handlingskraftig politik ytterst små.