NEW YORK.
Såväl USA:s president George W Bush som FN-chefen Kofi Annan utlovar en massiv global räddningsaktion för att undsätta de katastrofdrabbade länderna i Asien. Men tålamodet tryter och även om pengar och förnödenheter strömmar in från hela världen är problemen enorma.
FN:s världshälsoorganisation WHO varnade på torsdagen för att upp till 5 miljoner människor i de drabbade områdena saknar rent vatten, mat, sjukvård och andra förnödenheter som behövs för överlevnad. Snabba åtgärder är nödvändiga för att hindra dramatiskt stigande dödssiffror.
FN:s högste biståndssamordnare, norrmannen Jan Egeland, betonar att den största utmaningen nu är att samordna hjälpinsatserna så att de verkligen når fram där behoven är störst. Det finns en risk att välmenande bidragsgivare snarare ställer till problem genom att sända fel typ av förnödenheter.
FN kommer nästa vecka att gå ut med en internationell vädjan om ekonomiska bidrag för att möta de hjälpbehov som uppskattas till "många miljarder dollar". För att klara de första akuta insatserna har FN redan gått ut med en begäran om bidrag på 130 miljoner dollar.
FN-chefen Kofi Annan har också avbrutit sin semester och återvänt till FN-högkvarteret i New York för att övervaka biståndsinsatserna.
Samtidigt försäkrar president George W Bush att USA ska gå i spetsen för att se till att de drabbade länderna får ekonomiskt, humanitärt och militärt bistånd. De belopp som hittills utlovats från USA är enligt Bush "bara början". USA avser främst att arbeta tillsammans med Japan, Indien och Australien för att samordna insatserna.
Men även om amerikanska fartyg och flygplan dirigerats till katastrofområdet har president Bush mött viss kritik för att ha agerat långsamt. Det tog flera dagar innan han från sin ranch i Texas, där han är på semester, offentligt kommenterade tragedin.
Olika bedömare betonar vikten av att USA nu visar ett kraftfullt ledarskap. Vid sidan av de uppenbara humanitära behoven finns en utrikespolitisk dimension som USA inte kan ignorera. Landets internationella anseende har ärrats av Irakkrisen och en alltmer spridd uppfattning om att USA sätter sina egna intressen främst.
När USA behöver stöd för sin kamp mot terrorismen kan omvärldens syn på viljan till katastrofhjälp få stor betydelse, inte minst i ett drabbat land som Indonesien som har världens största muslimska befolkning.
Det är också ofrånkomligt att USA som världens enda supermakt bedöms utifrån en särskild måttstock. Hittills har president Bush utlovat 35 miljoner dollar, ett belopp som inte är särskilt högt jämfört med vad andra mindre länder bidrar med.
Jämförelser görs också med hur USA i övrigt spenderar pengar, som Irakkriget och att kongressen tidigare i år beviljat mer än 13 miljarder dollar till de områden, främst i Florida, som drabbats av svåra orkaner.
President Bush reagerade stingsligt på att FN-samordnaren Jan Egeland tidigare i veckan uppgavs klaga över att USA och andra rika länderna reagerat långsamt och snålt på den asiatiska katastrofen. Från sin Texasranch har Bush gjort klart att sådana omdömen är missriktade och visar dåliga kunskaper.
Jan Egeland har sedan hävdat att han missförståtts och att han i stället menat att den rika världen generellt inte ger tillräckligt med bistånd.