Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

USA skickar soldater mot ebola

Foto: Zoom Dosso/AFP

Ebolautbrottet är en katastrof av sällan sedd omfattning och kan bara stoppas med hjälp av en internationell mobilisering. USA presenterade på tisdagen en kraftig förstärkning av sina åtgärder.

Ebolasmittan är ett hot mot hela världens säkerhet. Den är på väg bortom kontroll – och läget förvärras, sa USA:s president Barack Obama i ett tal vid sitt besök på det amerikanska smittskyddsinstitutet Center for Disease Control, CDC i Atlanta sent på tisdagskvällen svensk tid.

Han varnade för att epidemin, som sprids snabbt och exponentiellt, om inget görs kan drabba hundratusentals smittade och orsaka en monumental, mänsklig katastrof.

Obama hade då fått direkt information från institutets experter.

Styrkan bakom de ord som beskriver allvaret i det pågående ebolautbrottet i Västafrika är nu det starkast möjliga – utöver Obama har ansvariga på FN, som dess koordinator David Naburro, och hos Världshälsoorganisationen WHO, genom bland andra chefen för krissituationer Bruce Aylward uttryckt samma desperation. Man uppskattar nu att en miljard dollar, ungefär sju miljarder kronor, krävs för att stoppa smittan.

Det är en enorm uppräkning i jämförelse med för bara fyra veckor sedan, och man varnar för att finansieringsfrågan kan bli svår. Orsaken till förändringen är den snabba smittspridningen.

Också de smittskyddsläkare och experter som framträdde vid en utfrågning i den amerikanska senaten på tisdagen var enstämmiga i sin bedömning:

— Vi har en chans att stoppa viruset nu, men missar vi den kan det komma att finnas kvar i många år, sa smittskyddsexperten Beth Bell vid CDC.

Hon beskrev hur det många gånger ser ut på plats – med brist på det mest grundläggande som tvål, vatten, madrasser – och läkare.

De framhöll att situationen i det drabbade området är akut och inte liknar något liknande, i hög grad eftersom tidigare utbrott av ebola, som upptäcktes 1976, inte tidigare som nu har drabbat urbaniserade, tättbefolkade områden.

En stor del av smittspridningen kan skyllas på usel infrastruktur, underutvecklad sjukvård och kunskap. De patienter som har vårdats på amerikanska sjukhus, där hygien kan hållas och där man effektivt kan isolera smittade patienter, har varit framgångsrik.

Ebola smittar inte via luften, utan genom kroppsvätskor och kontakt med dessa, så med rätt resurser kan viruset hejdas. Det inkluderar även korrekt hantering av avlidna.

Vid utfrågningen i senaten medverkade även Kent Brantly, en amerikansk läkare som tillfrisknat efter att ha varit sjuk i ebola. Också han vädjade om omedelbar hjälp.

På onsdagen hålls liknande utfrågningar i kongressens representanthus.

Den plötsliga högprioriteringen av frågan – hotet från viruset jämförs inte sällan med hotet från den islamiska staten IS - är resultatet av febrila varningar från de drabbade länderna själva och från organisationer som Läkare utan gränser - om att ebolautbrottet har underskattats.

I ett försök att ta kontroll över situationen skickar USA nu genom militären 3 000 personer med samordnande uppgifter. En kommandocentral liknande den som skapades på Haiti efter jordbävningen där uppförs. För att underlätta vård skapas luftbroar in och ut ur drabbade områden som ska kunna förse dem med medicinska resurser och förnödenheter.

1 700 sängplatser, som det i dag råder stor brist på, skapas genom 17 nya sjukvårdsenheter och fältsjukhus. 65 personer sänds för att utbilda sjukvårdande personal i en takt av 500 personer i veckan, och en stor satsning görs för att informera invånare i de hårdast drabbade områdena, med överlevnadspaket.

Inte bara USA ökar nu sina insatser - medicinsk och laboratoriepersonal skickas även från Kuba, Kina, Storbritannien och Frankrike.

Sedan det första fallet upptäcktes i mars har hittills nära 4 800 fall rapporterats, varav ungefär hälften har avlidit; sannolikt är de verkliga siffrorna avsevärt högre.

Hårdast drabbat är Liberia, med 40 procent av fallen, men smittan finns i en rad länder och hela området bör enligt FN nu beskrivas som en smitthärd. Övriga drabbade länder är än så länge Sierra Leone, Guinea, Senegal och Nigeria.

Läkaren och professorn vid Georgetown University i Washington DC Daniel Lucey, som själv arbetat under många av sommarens veckor i Monrovia, sa till BBC America under natten till onsdagen svensk tid, att den enorma emfas som lagts i uttalandena tidigare under dagen inte är överdrivna, utan utgör en korrekt reaktion:

— De insatser som nu görs är förstås mycket välkomna, men det dröjer veckor innan vi ser om de är tillräckliga; först då kan man se om smittspridningen har hejdats, sa Lucey, som själv har arbetat många av sommarens veckor i Monrovia.

— Man måste tygla sin rädsla. Man ska vara förberedd, men inte drabbas av panik.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.