Det meddelade den sydkoreanska generalstaben på onsdagen samtidigt som de två länderna avslutade en fyra dagar lång övning i Gula havet. En styrkeuppvisning som utlöst kraftiga reaktioner i Nordkorea.

En talesman för generalstaben uppger att diskussioner pågår om när och var övningen ska äga rum. Den kommer troligen att hållas i december eller i början av nästa år.

USA:s flotta letar efter en oljetanker som kan forsla 30 000 ton jetbränsle från Japan till Sydkorea. Det säger källor inom industrin på onsdagen.

– De arbetar proaktivt och fyller på tankarna, sade en företrädare för ett singaporianskt rederi.

Stridsflyg användes under den fyra dagar långa militärövningen i Gula havet som avslutades på onsdagen där 10 krigsskepp och 7 300 man deltog från USA och Sydkorea.

Men en amerikansk försvarstjänsteman förnekade att frakten av flygbränslet skulle vara någonting utöver det vanliga, skriver Reuters.

Enligt diplomatkällor har Kina satt stopp för försök i FN:s säkerhetsråd att fördöma Nordkoreas granatattack i förra veckan samt landets kärntekniska verksamhet som strider mot FN-resolutioner.

– Överläggningarna har stannat av helt. Det är nu väldigt troligt att säkerhetsrådet inte kommer att göra någonting åt Nordkorea, sade en av dem.

Peking har föreslagit ett möte inom ramarna för sexpartssamtalen, men poängterat att det inte ska ses som ett återupptagande av samtalen, som Nordkorea formellt lämnade i april 2009. USA, Sydkorea och Japan ska i stället hålla ett eget möte i Washington i början av december.

Runt Koreahalvön är de diplomatiska kontakterna täta för närvarande – sändebud från Nordkorea och Japan är i Peking och Rysslands förhandlare i atomfrågor, Grigorij Logvinov, väntades anlända till Seoul under onsdagen för att överlägga med sin sydkoreanske motsvarighet.

Senare i veckan rapporteras Kinas utrikespolitiske rådgivare Dai Bingguo vara på väg till Pyongyang.

Ur den läckta diplomatposten som tillgängliggjorts av Wikileaks framgår att Kina kan ha oväntat lite kontroll och insikt i Nordkoreas göromål. Även om materialet bygger på andra- och tredjehandsuppgifter från kinesiska företrädare så antyder det ändå att Peking börjat tröttna på sin ostyriga granne.

På frågan om en återförening av Korea, som delades itu efter kriget 1950—53, är möjlig varierar svaren bland analytiker, men de är ense om att det inte kommer att komma till stånd genom förhandlingar.

Enligt Nordkoreakännaren Peter Beck har den senaste tidens händelseförlopp — med granatattacken mot gränsön Yeonpyeong förra veckan och sänkandet av krigsfartyget Cheonan i våras – "ökat sannolikheten för en våldsam process, snarare än en fredlig sådan".

Enligt Robert Dujarric, Asienexpert vid Temple-universitetet, är Nordkoreas framtid oviss.

"Det kan kollapsa när som helst med liten förvarning. I så fall kommer en återförening att gå snabbt", skriver han i mejlade kommentarer till nyhetsbyrån AFP.

En förhärskande syn bland experterna är att Nordkoreas utfall mot omvärlden är ett sätt att befästa styrets makt i diktaturen, nu pådrivet av Kim Jong-Ils dåliga hälsa. Man är dock oense om diktatorns yngste son Kim Jong-Un kommer att tillåtas ha makten för de övriga högt uppsatta inom militären i Nordkorea.

Professor Kim Yeon-Chul vid Sydkoreas Inje-universitet är av åsikten att en maktkamp är osannolik efter Kim Jong-Ils bortgång.

– Eliten i Nordkorea delar sitt öde med den nuvarande regimen och vägen till tronskiftet ligger fast, säger han till AFP.