"USA uppmanade till rofferi"

Khaled Bayomi for från Malmö till Bagdad som mänsklig sköld och kom fram samma dag som striderna började. Om detta kan ha berätta mycket och länge, men det intressantaste är nog hans vittnesmål om plundringsvågen.

- Jag hade hälsat på några vänner som bor vid ett nergånget område strax bortom Haifaavenyn på Tigris västra sida. Det var den 8 april och striderna var så hårda att jag inte kunde ta mig tillbaka till andra sidan floden. På eftermiddagen blev det alldeles tyst och fyra amerikanska pansarfordon ställde upp sig i utkanten av slumområdet. Från stridsvagnarna hördes ivriga rop på arabiska som manade beolkningen att komma fram till dem.

- Under morgonen hade alla som försökte ta sig över gatorna blivit beskjutna. Men i den märkliga tystnaden efter allt skjutande blev folk till sist nyfikna. Efter tre kvart vågade de första Bagdadborna sig fram. Då sköt soldaterna de två sudanesiska vakter som stod posterade utanför en lokal administrationsbyggnad på andra sidan Haifaavenyn.

- Jag stod bara 300 meter därifrån när vakterna mördades. Sedan sköt de sönder porten till byggnaden och de arabiska tolkarna i stridsvagnarna uppmanade folk att ta för sig inne i byggnaden. Ryktet spred sig snabbt och huset länsades. Lite senare krossade pansarfordonen porten till justitiedepartementet, som låg i grannbyggnaden, och plundringen fortsatte de är.

- Jag stod i en stor folkmassa som såg det tillsammans med mig. De deltog inte i plundringen men vågade inte ingripa. Många hade tårar i ögonen av skam. Nästa morgon spred sig plundringen till moderna museet som ligger 500 meter längre norrut. Där var också två folkmassor, en som plundrade och en som såg på med avsky.

Påstår du att det var USA-trupperna som initierade plundringen?

- Absolut. Avsaknaden av glädjescener gjorde att USA-trupperna behövde bilder av irakier som på olika sätt demonstrerade avsky för Saddams regim.

Bagdadborna rev ju en stor staty av Saddam?

- Gjorde dom? Det var en stridsvagn från USA som gjord det, strax intill hotellet där alla journalister bor. Fram till lunchtid den 9 april såg jag inte en enda sönderriven Saddambild. Hade folk velat välta statyer hade de kunnat några av all små statyer, utan hjälp av någon ameriknska stridsvagn. Hade det varit ett politiskt uppror hade befolkningen vält statyer först och plundrat sen.

Hemma i Sverige är Khaled Bayomi doktorand vid Lunds universitet där han sedan tio år undervisar och forskar om konflikterna i Mellersta Östern. Han är mycket väl insatt både i konflikterna och propagandakriget.

Är det inte bra att Saddam är borta?

- Han är inte borta. Han har upplöst sin arme i små, små grupper. Det är därför det aldrig blev något stort slag. Som stat kan man säga att Saddam upplöste den redan 1992 och har haft en parallell stamstruktur som är helt avgörande i Irak. När USA inledde kriget övergav Saddam staten helt och förlitar sig nu på denna stamstruktur. Det var därför han övergav storstäderna utan strid.

- Nu tvingas USA göra allt själva för det finns ingen politisk kraft inifrån som vill utmana den befintliga strukturen. Det två som kommit in utifrån lynchades direkt
Khaled Bayomi syftar på det som hände generalen Nazar al-Khazraji, som flytt från Danmark, och den shiamuslimska ledaren Abdul Majid al-Khoei.
De höggs i stycken med svärd och knivskars av en rasande folkmassa i Najaf, för att de ansågs vara amerikanska marionetter. Enligt den danska tidningen BT hämtades al-Khazraji av CIA i Danmark och förde honom till Irak.

- Nu har vi en ockupationsmakt på plats i Irak som inte sagt hur länge de ska stanna, inte angett någon tidsplan för civilt styre och inget datum för allmäna val. Nu väntar bara ett stort kaos.