DN:s korrespondent om Hillary Clintons besök i Burma.
Varför släpper regimen i Burma in Clinton?
– Den nya burmesiska ledningen ser den amerikanska utrikesministerns besök, det första på över 50 år, som ett erkännande från USA för förändringarna den uträttat i höst. Då har flera tecken på steg mot ökade mänskliga rättigheter tagits. Bland annat har oppositionsledaren Aung San Suu Kyi bjudits in att delta i ett fyllnadsval till parlamentet, vilket hon tackat ja till. Censuren har lättats och drygt 200 politiska fångar släppts.
– Vad den burmesiska ledningen vill är att USA, EU och Australien upphör med de ekonomiska sanktionerna som riktats mot landet under långt tid.
Kina har inflytande över Burma och man importerar olja, gas och trä. Vad betyder Burma säkerhetspolitiskt för Kina och vad vill USA uppnå i regionen?
– Burma är av stor vikt säkerhetspolitiskt för Kina. Rörledningar byggs från kusten i Burma till Kina för leverans av gas och olja. Därigenom blir Kina inte så beroende av båttrafiken med importerad olja genom Malackasundet. Även militärt är Kina intresserat av tillgång till denna kust.
– USA har nyligen meddelat att landet ska placera trupper i Australien och över huvud taget öka sin närvaro i denna del av världen. Årtionden av sanktioner mot Burma gav Kina öppen väg att sluta avtal och öka sitt inflytande i landet. Nu är USA intresserat av att minska det kinesiska inflytandet där.
Ser vi början på en demokratiseringsprocess?
– Reformerna i höst har förvånat en stor del av omvärlden, och det är därför Hillary Clinton nu är i landet för att med egna ögon försöka avgöra vikten av förändringarna. Utöver amnestin för ett par hundra politiska fångar har bland annat censuren lättats och arbetare getts rätten att strejka. Aung San Suu Kyi har prisat samtalen hon haft med presidenten Thein Sein. Och det är efter hennes inrådan Clinton gör besöket.
– Kritiker hävdar däremot att många brott fortfarande sker mot mänskliga rättigheter. Och att reformerna hittills har genomförts med det enda syftet att få omvärlden att lyfta sanktionerna. För att så ska ske ställer de som krav att samtliga politiska fångar (500 till uppemot 2 000) släpps, och att konflikterna med etniska folkgrupper upphör. Andra bedömare är mer optimistiska och hävdar att detta är en ärligt och allvarligt menad förändring, som på sikt ska minska den svåra fattigdom som länge rått bland invånare i landet.
Oppositionen har varit svag i landet, kan de få ökat inflytande genom valet?
– Aung San Suu Kyi jämförs ibland med Nelson Mandela och är efter alla år i husarrest av allt att döma fortfarande en politiker med stor popularitet bland folket. Enligt president Thein Sein kan hon komma att få en ministerpost i en samlingsregering framöver. Men vilken roll hon kan spela är fortfarande oklart.
– Framför allt vet presidenten att Aung San Suu Kyis ställning i omvärlden gör henne oumbärlig för honom. Utan hennes stöd blir det sannolikt svårt för honom att få sanktionerna mot Burma lyfta. Men den dagen hon säger att det är dags att häva dem, den dagen lyssnar omvärlden på henne och följer troligen hennes råd.