Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

USA:s gift kräver fortfarande offer

I morgon är det 40 år sedan Vietnamkriget tog slut. De vietnamesiska förlusterna i människoliv räknas i miljoner. Över 58 000 amerikanska soldater dödades. Men kriget skördar fortfarande offer i Vietnam, människor som drabbats av det kemiska avlövningsmedlet Agent Orange som användes av USA under kriget. Fransk-vietnamesiska Tran To Nga, 75, stämmer nu de 26 företag som till­verkade medlet.

En dag mitt under brinnande krig, 1966, gömde sig Tran To Nga i ett tunnelsystem under jorden i distriktet Cu Chi.

Hon var en del av de FNL-förband som vandrade från Hanoi i norr till ­Saigon i söder. Hon var utbildad lärare men eftersom skolorna var stängda fick hon i stället jobb som krigskorrespondent för den nordvietnamesiska nyhetsbyrån Giai Phong.

I luften ovanför dånade det av flygplan som flög på låg höjd. Från en lucka tittade hon upp och såg ett stort moln falla ned mot marken.

– Först började jag hosta. Det hade ingen färg eller lukt men när det fastnade på huden började det klia fruktansvärt. Ingen förstod vad det var för något. Det enda jag tänkte på var att jag ville gå och duscha, säger Nga.

Vad hon inte visste var att molnet bestod av ett ­avlövningsmedel som USA satt in i kampen mot ­gerillarörelsen FNL, som tillsammans med den nordvietnamesiska armén stred mot Sydvietnam och de amerikanska trupperna. Syftet var att upptäcka FNL-soldaterna som gömde sig i djungeln.

Medlet fick namnet Agent Orange efter färgen på tunnorna som det förvarades i.

Tran To Nga. Foto: Quinn Ryan Mattingly

Tran To Nga. Foto: Quinn Ryan Mattingly

Den här dagen är Tran to Nga på väg tillbaka till Cu Chi, hon bor sedan många år i Frankrike. Väl på plats känner hon igen sig. Även om mycket har förändrats, byggnader och vägar har byggts så har vissa platser fastnat i minnet.

Nga leder ut oss till ett stort fält där nästan inget växer. Här sprejades Agent Orange, berättar Nga. Runt om på fältet syns fortfarande kratrar där bomberna slog ner.

Vi befinner oss några hundra ­meter från platsen där hon fick medlet på sig. Området är nu inhägnat, av några patrullerande militärer får vi reda på att vi inte kommer dit.

– Det känns väldigt speciellt att vara här. Om jag inte hade varit här under kriget hade mitt liv förmodligen sett helt annorlunda ut, säger Nga.

Den vietnamesiska regeringen hävdar att upp mot fem miljoner personer kan ha drabbats av sjuk­domar som går att härleda till Agent Orange. Av dessa är drygt en halv miljon barn som fötts efter kriget.

Tri och Hau är födda med fosterskador. Foto: Quinn Ryan Mattingly

Det är tidig morgon i byn Hoa Vang utanför staden Danang i mellersta Vietnam.

Mamma Nham går upp ur sängen för att ta sig till marknaden och köpa frukost innan resten av familjen har vaknat. När sönerna Tri, 16, och Hau, 15, vaknat ropar de på sin mamma. Båda behöver bäras till toaletten som ligger ute på gården.

Några mil bort ligger Danangs flygplats som under kriget var en av platserna där de amerikanska trupperna förvarade och spred Agent Orange. Den förra flygbasen är en av 28 platser som utländska forskare har pekat ut som särskilt ­kontaminerade områden i ­Vietnam.

Sönernas ben är pinnsmala och förvridna och har aldrig burit deras kroppar. I stället hasar de sig fram på två plattor med hjul under.

– Ibland känner jag att min rygg inte orkar bära dem till toaletten. Då kissar och bajsar de på sig. Det känns fruktansvärt, säger Nham.

Under Vietnamkriget var hennes man Dong på fältet och drack vatten från sjöarna runt landnings­banorna vid flygbasen i Danang.

När Tri föddes 1989 förstod de först inte att något var fel. Efter en månad förklarade läkarna att han var handikappad. Nham och Dong bestämde sig då för att de försöka skaffa en son till, som kunde ta hand om den äldre brodern och dem själva när de blev gamla.

– Därför blev vi så otroligt ledsna när även Hau visade sig vara sjuk, säger Dong.

Efter ytterligare sjukhus­besök fick de besked om orsaken till ­sönernas handikapp: Agent Orange.

I ersättning från staten får de cirka 500 kronor per månad.

Dong och Nham har ett litet grönsaksland på baksidan av huset där de odlar grönsaker som de ibland säljer på marknaden.

– Ofta ligger jag vaken på kväll­arna och grubblar över fram­tiden. Jag oroar mig för vad som ska hända när vår yngsta dotter skaffar familj. Vem ska då hjälpa oss? Vem kommer att ta hand om mina söner när jag inte kan? Jag blir så ledsen när jag tänker på framtiden, säger Nham.

Agent Orange sprutades över södra Vietnam 1966.

Enligt amerikanska siffror spreds runt 72 miljoner liter Agent Orange under Vietnamnkriget. De senaste åren har obekräftade uppgifter dykt upp om att mer än dubbelt så mycket användes. Medlet sprutades ut från flygplan, helikoptrar, flodbåtar och för hand. Innehållet bestod av de två fenoxi­syrorna 2,4,-D (2,4-­diklorfenoxiättiksyra) och 2,4,5-T (2,4,5-triklorfenoxi­ättiksyra). Vid fram­ställningen uppstod dioxin som biprodukt.

Vid flygplatsen i Danang samlar man ihop kontaminerad jord i en gigantisk betongbehållare och låter den värmas upp till 800 grader celsius. Efter 28 dagar har 95 procent av dioxinet brutits ner. Projektet finansieras av USA och kostar runt 85 miljoner dollar. I slutet av nästa år avslutas saneringsprojektet men än så länge finns ingen plan för de övriga platserna.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är dioxin mycket cancer­framkallande och kan också ge upp­hov till olika fosterskador. Dioxin skapar en mutation på dna-kedjan som sedan kan föras vidare till framtida generationer.

– Eftersom fostren blir kontinuerligt exponerade under hela graviditeten kan det i princip ta sig vilka uttryck som helst. Men alla som blir exponerade blir inte skadade. Det betyder i sin tur inte att de är friska. De kan mycket väl föra vidare ­giftet till nästa generation, säger den svenske onkologen Lennart Hardell som under 1970-talet forskade om dioxin och dess konsekvenser.

Den 30 juni 1968 födde fransk-vietnamesiska Tran To Nga sitt första barn Viet Hai. Glädjen över dottern kom dock snabbt att bytas ut mot förtvivlan och sorg.

Vid födseln vägde Viet Hai 3 000 gram och de första dygnen verkade allt bra. Efter tre dagar färgades hennes hud mörkgul, några dagar senare började skinnet lossna. Viet Hai kunde heller inte få i sig näring eller andas normalt.

– Min omgivning trodde att hennes sjukdomar berodde på att jag hade levt dåligt under mitt förra liv. Själv förstod jag ingenting, säger Nga.

Hon berättar att hon förgäves gjorde allt hon kunde för att rädda sin dotter. Men efter 17 månader dog Viet Hai:

– Hon var så vacker, säger Nga.

I samband med en resa till norra Vietnam för sju år sedan kom hon i kontakt med flera krigsveteraner som var svårt sjuka. Alla förklarade att de hade blivit exponerade för Agent Orange i samband med att de varit i södra Vietnam under kriget.

– När de berättade om sina symtom och att flera av dem hade fått barn med svåra handikapp började jag fundera på om jag också var drabbad, säger Nga.

När hon kom tillbaka till Paris skickade hon in ett blodprov till ett laboratorium i Tyskland. Resultatet var tydligt: dioxinet var lagrat i kroppen.

– Först då förstod jag varför Viet Hais liv blev så kort, säger hon.

Fyrtio år efter att Vietnamkriget tog slut gör sig Tran To Nga redo för strid igen. Hon är huvudpersonen bakom ett åtal som under 2014 lämnades in i en domstol i staden Évry söder om Paris, i hennes nuvarande hemland.

På andra ­sidan finns de 26 före­tagen som tillverkade Agent Orange. Bland dem Monsanto och Dow ­Chemicals som fick de allra största beställningarna av den amerikanska regeringen.

För Nga är familjer som Dong och Nham och deras handikappade söner bränslet som fått henne att ta kampen till domstol.

– Mitt mål är att denna juridiska process ska hjälpa alla offer för Agent Orange, säger hon.

Arton av företagen skickar minst en advokat var till utfrågningarna som kommer att ske under resten av 2015. Ännu har de inte presenterat sin inställning i skuldfrågan.

Tre advokater företräder Nga i dom­stolen i Évry.

– Det känns lite som Davids kamp mot Goliat, säger hon.

USA har sedan 1980-talet betalat ut mångmiljonbelopp i kompensation till drabbade amerikanska krigsveteraner och deras familjer. Ännu har man inte bistått Vietnam ekonomiskt för att ta hand om de sjuka människorna där.

För Nga handlar rättsprocessen om att ge upprättelse åt dessa offer.

– Jag har alltid försökt att vara en god människa. Jag tror att det lönar sig i längden, säger Tran To Nga.

Kriget år för år.

1954 Den franska kolonialmaktens militär tillfogas ett svårt nederlag i staden Dien Bien Phu av Viet Minh-styrkor. Fredssamtal i Genève resulterar i att Vietnam splittras i en nordlig kommuniststyrd del och en sydlig, provästlig, del. USA övertar Frankrikes roll som sydsidans beskyddarmakt.

1957 Ett uppror mot regimen i Sydvietnam inleds.

1959 Nordvietnam sänder soldater och vapen söderut.

1960 USA stärker sitt stöd till president Ngo Dinh Diems regim i Saigon.

1961 John F Kennedy tillträder som USA:s president och sänder militära rådgivare till Sydvietnam.

1962 Antalet rådgivare ökar till 12 000.

1963 Den kommunistiska gerillarörelsen FNL intensifierar sin krigföring mot Sydvietnams regeringsarmé. President Diem mördas i en USA-stödd kupp.

1964 Genom Tonkinincidenten, där USA påstår att Nordvietnam har beskjutit amerikanska jagare utanför Vietnams kust, får USA:s president Lyndon Johnson kongressens godkännande för en öppen amerikansk krigsinsats i Vietnam.

1965 200 000 amerikanska soldater sänds till Vietnam.

1966 USA har nu 400 000 soldater i Vietnam, och 500 000 året därpå.

1968 I samband med det vietnamesiska nyåret inleder nordvietnameserna och FNL den så kallade Tet-offensiven mot USA-ställningar.

1969 Nordvietnams ledare Ho Chi Minh avlider. Antikrigsrörelsen blir allt starkare både i USA och i andra delar av världen och USA:s president Richard Nixon påbörjar en neddragning av USA:s styrkor i Vietnam.

1970 Nixons säkerhetsrådgivare Henry Kissinger och Nordvietnams Le Duc Tho inleder fredssamtal i Paris.

1973 I januari signeras avtal om eld upphör i Paris. USA drar bort alla trupper i mars.

1975 Nordvietnam tar kontroll över hela Sydvietnam och den 30 april kapitulerar Saigonregeringens president Duong Van Minh. Vietnam blir ett enat land.

Fakta. Agent Orange

Agent Orange är ett av de avlövningsmedel som USA använde under Vietnamkriget för att upptäcka FNL-gerillan som gömde sig i djungeln i södra Vietnam. Medlet användes mellan 1961 och 1972.

Vietnamesiska myndigheter och vietnamesiska Röda korset har beräknat att nära fem miljoner vietnameser blev exponerade för Agent Orange under kriget. I dag räknar man med att drygt tre miljoner drabbats av hälsoproblem som går att härleda till Agent Orange. Av dessa är runt en halv miljon barn som fötts efter kriget.

USA har aldrig erkänt kopplingen mellan användandet av Agent Orange och förekomsten av sjuka vietnamesiska veteraner eller handikappade barn i Vietnam.

Den vietnamesiska regeringen fördelar stöd till familjer som är drabbade av Agent Orange. Det lokala hälsoministeriet i varje kommun gör en individuell bedömning av varje familj som de rapporterar tillbaka till regeringen. Varje familj får mellan 300 och 800 kronor i månaden per barn. Ersättningen tas från den nationella budgeten.

Den amerikanska staten har betalat ut cirka 200 miljoner dollar till runt 52 000 krigsveteraner som tjänstgjorde i Vietnam och blev exponerade för Agent Orange. Man har också upprättat en lista över 14 sjukdomar hos veteranerna som går att härleda till användandet av Agent Orange. Man betalar ut ersättning till barn till amerikanska krigsveteraner som har fötts med vissa missbildningar eller ryggmärgsbråck om det går att påvisa att den ena föräldern handskades med Agent Orange under Vietnamkriget.

Vietnams definition av offer för Agent Orange:

Personen ska ha haft direkt, eller indirekt, kontakt med Agent Orange samt tjänstgjort i armén i södra ­Vietnam mellan 1961 och 1980. De kan också ha bott eller arbetat i några av de 28 utpekade områdena där man uppmätt höga halter av dioxin, eller haft föräldrar som levt där.

Personen ska också ha drabbats av någon av följande sjukdomar: mjukdelssarkom, Non-Hodgkins lymfom (cancer i lymfsystemet), klorakne, lungcancer, prostatacancer, multipelt myelom (benmärgscancer), ryggmärgsbråck, Porphiria Cutanea Tarda (PCT), perifer neuropati (skador på perifera nervsystemet), diabetes typ 2, impotens, levercancer, neurologiska defekter samt fosterskador på barn.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.