USA är en av få västerländska demokratier som tillåter oberoende väpnade grupper. Deras snabba tillväxt sammanfaller med att den politiska debatten inför det amerikanska kongressvalet i november spetsas till och polariseras.

Nyhetsbyrån Reuters har gjort en större granskning av fenomenet amerikanska högermiliser. Beroende på iakttagarens eget perspektiv beskrivs de som antingen patrioter eller galningar.

Amerikanska experter är oeniga i bedömningen av milisernas farlighet. Men en sak är de ense om: miliserna är väldigt välbeväpnade.

– De flesta är fortfarande på ett retoriskt och defensivt stadium, säger kriminologen Brian Levin vid California State University och kännare av miliser och inhemska terrorister.

– Men vi vet inte vilka grupper som kommer att hålla sig lugna och i vilka radikalismen kan finna jordmån.

Anti-Defamation League (ADL), som håller uppsikt över milisernas webbsidor, säger att påfallande många anser sig ha rätt att tillgripa våld för att stoppa presidentens hälsovårdsreform.

"Många milismedlemmar och andra extremister tror att den nyligen antagna lagen om hälsovården kommer att följas av masslegalisering av olagliga invandrare, förhalande eller slopande av demokratiska val, undantagslagar och vapenkonfiskationer", skriver ADL.

I vissa mediekretsar underblåses teorierna om inskränkta medborgerliga rättigheter, och särskilt på internet florerar det påståenden om att regeringen planerar att bygga interneringsläger för amerikanska medborgare i händelse av oroligheter, eller för att skapa En ny världsordning. Sådana teorier, hur tokiga de än kan verka, finner många anhängare i USA.

Även i medier som håller sig någorlunda i mittfåran, som Republikanskvänliga tv-kanalen Fox, förs milisernas konspirationsteorier ut till en bredare allmänhet. Främst i ledet anses Fox News nyhetsankare Glenn Beck stå.

– Vi börjar se hur extremhögerns resonemang tränger sig in bland Republikanerna, säger Robert Churchill som skrivit en bok om milisernas inflytande på politiken, To shake their guns in the tyrant's face.

I dag framstår många av miliserna som den väpnade grenen av en allt bredare folklig extremhöger, bland vilka den så kallade Tea Party-rörelsen, med förra vicepresidentkandidaten Sarah Palin som en av sina frontfigurer, intar en framträdande roll.

Tea Party-rörelsen har försökt distansera sig från miliserna, medan en annan liknande rörelse, Oath Keepers, medger gemensamma intressen med såväl miliserna som med Tea Party-folket.