Israel/Palestina-konflikten

Utdragen strid om den heliga staden

Publicerad 2009-05-08 19:02

En tavla föreställande en palestinsk kvinna som skyddar sitt barn har lämnats kvar efter en demonstration i stadsdelen Silwan i östra Jerusalem.

Foto: Muhammed Muheisen/AP En tavla föreställande en palestinsk kvinna som skyddar sitt barn har lämnats kvar efter en demonstration i stadsdelen Silwan i östra Jerusalem.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Fyrtiotvå år efter att Israel erövrade östra Jerusalem rasar kampen om den heliga staden vidare, dag och natt – på planerarnas ritbord, i domstolarna, inför världsopinionen och i den högre diplomatins sfärer.

Fyrtiotvå år efter att Israel erövrade östra Jerusalem rasar kampen om den heliga staden vidare, dag och natt – på planerarnas ritbord, i domstolarna, inför världsopinionen och i den högre diplomatins sfärer.

Men det mesta sker i gränder och på bakgårdar och gör få rubriker: katt- och råttaleken mellan palestinska husbyggare och den israeliska byggnadsnämndens spanare; slagsmålen och osämjan när judiska bosättare flyttar in i arabiska kvarter; röken, dammet och förtvivlan när en byggnad rest utan tillstånd sprängs.

För sex veckor sedan knackade två israeliska tjänstemän på hemma hos Umm Yusef, en ung sjubarnsmor i Bustankvarteret i stadsdelen Silwan. De ackompanjerades av fyra soldater, och meddelade vad hon redan anat – att hennes hem märkts för rivning. Det är en av åttioåtta byggnader belägna i ett planerat parkområde.

– Nu får jag hjärtklappning var gång jag hör steg utanför, säger Umm Yusef.

Vid Tempelbergets sydända stupar Jerusalem brant nedåt. Hinnomdalen och dess sluttningar är klädda med hus. Det är det palestinska Silwan, en gång det bibliska Shiloah, centrum i kung Davids järnåldershuvudstad.

Längst ned i klyftans botten ska det historiska arvet uppmärksammas med en park, som betyder vräkning av nära 1.500 Silwanbor. De har erbjudits alternativa bostäder i Shuafat och Beit Hanina norr om staden. Men ingen har nappat.

– Aldrig i livet. Silwan är vårt hem. Alla väntar sig att vi ska hålla stånd. Om vi låter oss lockas bort så skapas prejudikat för kommande rivningar. Det där med parken är rena skojet, vad det verkligen handlar om är tahwid il-’Uds – judaiseringen av Jerusalem, säger Umm Yusef.

När en israelisk flagga plötsligt dyker upp i ett arabiskt kvarter är det ett tecken på en lyckad kombination från något av de messianska bosättarorganen Ateret Kohanim och El’ad. De mottar stora belopp från givare utomlands, som läggs på palestinsk mark och palestinska bostäder.

Förvärven sker genom bulvaner, eftersom palestinier inte vill eller vågar sälja öppet – palestinsk lag belägger sådana transaktioner med dödsstraff.

Silwan är El’ads preferens, och i gatuvimlet ned mot den planerade parken är det numera nästan lika många judiska huvudbonader och korkskruvslockar som palestinska kaffiyas och huvudsjalar.

El’ad och Ateret Kohanim är ständigt i krakel med skattemyndigheten, som kräver att de redovisar sina donationer. De flerfamiljshus de köper upp i Jerusalems arabiska kvarter går inte av för hackor. Palestinierna har också sina givare, Qatar och Saudiarabien, som står beredda med stora summor för att bjuda över när en byggnad är på väg att falla i israeliska händer.

Myndigheterna anar att ryska oligarker ur Vladimir Putins krets, som Roman Abramovitj och Lev Levajev – bägge har deltagit i El’ads evenemang – har med saken att göra.

Men blott pengar kan inte förverkliga extremiströrelsernas drömmar.

Det avgörande är att flera israeliska myndigheter, öppet eller i det fördolda, spelar under täcket med Jerusalembosättarna.

Under Benjamin Netanyahus förra regering överlät nationalparksenheten flera arkeologiska turistattraktioner intill Silwan till El’ad. Högsta domstolen ingrep, men nationalparkerna tog på nytt över områdena efter nationalisternas valseger 2001.

Flera av de ledande aktivisterna i El’ad har givits arbete som guider i de välbesökta utgrävningarna och kolporterar ut sitt tillrättalagda budskap till turister, skolbarn och soldater.

Fornminnesenheten och de israeliska arkeologerna har fördömt extremisternas försök att kapa arkeologin och historien för sina syften. Häromdagen rasade en del av den palestinska flickskolan Wikala i övre Silwan, och flera barn skadades, efter att ”arkeologiska utgrävningar” rubbat husgrunden. El’ads kolonister, som bor vägg i vägg med skolan, hymlar inte om sina förhoppningar:

– Allt det här är vårt, men vi tänker inte ta över det med våld, utan i enlighet med lagar och förordningar, säger Zvi, som är vakt vid El’ads turistkiosk mellan stadsmuren och Silwan. ”Ni medier är med palestinierna, men historien är med oss”, tillägger han.

Men historien tycks inte ha bestämt sig riktigt än. Visserligen bor numera 2.500 judar i det arabiska Jerusalem (judarna i gamla stadens judiska kvarter oräknade).

Israel har byggt eller planerar nya förorter i en rad palestinska områden i och kring staden: Beit Sahur (Har Homa), Abu Dis (Kidmat Zion), Jabel Muqabbar (Nof Zion) Sheikh Jarrah (Shimon Hazadik) och Ras al-Amud (Ma’ale Zeitim).

Men för var jude som lockas att sätta bo i det arabiska Jerusalem flyttar mer än en jude i motsatt rikting – bort från staden till kusten och låglandet, där skatterna går till service och skolor och inte spenderas på socialhjälp till ultraortodoxa och arabiska jättefamiljer.

Nationalisterna är på väg att skapa en sammanhängande judisk bebyggelse kring hela Stor-Jerusalem. Men frågan är vad de vinner på det om Israels nationalsymbol under tiden får arabisk majoritet. Danny Seidmann, vars rörelse Ir Amim, ”folkens stad”, i många år bekämpat extremistvisionen av det framtida Jerusalem, säger:

– Om vi någon gång ska kunna sluta fred måste vi dela staden. För att dela måste vi ha något att dela. En tårta går att dela. Men denna balkaniserade smet, med nya judiska enklaver insprängda i gamla palestinska stadsdelar, går inte att dela.

Tipsa via e-post

0 . Per sida:

Mer från förstasidan

Helt revolutionerande. Kondomen ska vara både tunnare och starkare och är snart ute på marknaden.

Bill Gates: Jag vill tacka för Sveriges generositet.

kondom
Foto: Alamy
Annons:

25 år sedan järnridån föll. ”Gränsen påverkar hjortarna fortfarande.”

Hjort-144
Foto:Alamy
Annons:
Annons: