Utspel om palestinsk stat anpassat för båda parter

Netanyahu hade helst sluppit tala klarspråk om sina avsikter på detta stadium, men president Barack Obamas Kairotal, USA:s enträgna krav på handling och oppositionsledaren Tzipi Livnis hårda attacker gjorde det omöjligt för honom att avvakta längre.

USA:s kritik har koncentrerats på två ting: bosättningarna och tvåstatslösningen. Genom att jämställa dessa bägge frågor har USA givit Netanyahu och hans regering andrum.

Netanyahu slipper nu ifrån konkreta åtgärder i fråga om bosättningarna mot att han finner sig i en tvåstatslösning. Men han har redan – 1998 – accepterat en tvåstatslösning, och två stater är hur som helst det enda tänkbara slutmålet för en fredlig lösning av konflikten.

De senaste månaderna har en rad vägspärrar och restriktioner hävts på Västbanken. Palestinska affärsmän kan resa från Nablus i norr till Hebron i söder utan att behöva raka sig under resan. Försvarsminister Ehud Barak har genomfört detta i samråd med den palestinska säkerhetsapparaten och med Netanyahus goda minne. Avsikten är uppenbar: de förbättrade – ännu långt ifrån goda – vardagsvillkoren för palestinierna är det enda Israel kan erbjuda just nu.

Alla inblandade vet att Israel kommer att tvingas kompromissa om Jerusalem. Staden kommer att delas. Palestinierna kommer att tvingas ge avkall på kravet om flyktingarnas rätt att återvända.

Bosättningarna är konfliktens hårda kärna. Netanyahu underströk i sitt tal att utbyggnaden av dem kommer att fortsätta, även om inga nya kolonier etableras (bosättningarna har redan så mycket ledig mark till sitt förfogande att de kan växa vidare i åratal).

De israeliska nationalisterna vet att så snart Israel drabbas av internationella sanktioner kommer bosättarfrågan att hamna i annat ljus. Allmänheten presterade inte en enda sympatidemonstration när bosättarna i Gaza vräktes 2005, och de har inga planer på att försaka sin standard och sina exportmöjligheter för extremisternas kolonisationsdrömmar.

Fredsrörelsens främsta språkrör, dagstidningen Haaretz, rent av uppmanar Obama att sätta ekonomisk press på Israel.

Men omvärlden har fullt upp med annat, såsom Iran, Pakistan och Afghanistan, och Netanyahu hoppas att mer trängande ärenden kommer att hindra Obama från att nagla fast honom ifråga om bosättningarna.

Netanyahus förhoppning är de fredssinnade palestiniernas mardröm. President Mahmud Abbas och hans regeringschef Salam Fayad har uträttat storverk de senaste åren. I fråga om lag och ordning, ekonomisk tillväxt och kontroll av islamisterna har de gjort allt vad USA och Israel stipulerat. Men på egen hand förmår de inte utverka något av Netanyahu. Utan omvärldens engagemang får arabvärldens mest dugliga regering svårt att överleva.
 

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut