Anders Fogh Rasmussens utspel om att slopa de danska undantagen och ansluta sig till euron kan höja temperaturen även i den iskalla svenska EU-debatten. Men någon ny folkomröstning om euron är inte att vänta de närmaste åren.
Efter svenska folkets rungande nej 2003 till att byta kronan mot euron har EU-debatten legat för fäfot. Göran Persson blev alltmer ointresserad av EU-frågor under sina sista år som statsminister sedan hans förhoppningar om att framstå som en europeisk ledare grusats genom folkomröstningen. Den nya regeringen har höjt ambitionsnivån, men ännu finns det inget som tyder på att väljarnas intresse för Europeiska unionen ökat.
Men det kan förändras i ett slag med den danske statsministerns överraskande förslag. Utspelet har förmodligen i första hand ett inrikespolitiskt syfte, att stärka Fogh Rasmussens ställning i de pågående regeringsförhandlingarna. Men det påverkar även svenska debatten om ett grannland, som tidigare framstått som mer EU-fientligt än Sverige, skulle ta beslut om att fördjupa sitt samarbete med unionen.
Både Danmark och Sverige har kvar sina nationella valutor, men det är ändå stor skillnad på valutornas förhållande till euron. Medan den svenska kronan flyter fritt i förhållande till euron och andra världsvalutor är den danska kronan fast knuten till euron. Den rör sig upp och ner på i stort sett samma sätt som euron mot exempelvis dollarn.
Därför skulle det inte vara något stort valutapolitisk och ekonomisk förändring för Danmark att ansluta sig till euron. Däremot skulle det innebära ett politiskt och symboliskt mycket stort steg att lämna den danska kronan och övergå till euron.
Det är ännu oklart vilka reella följder Fogh Rasmussens utspel kommer att få i Danmark, om han får de övriga partierna med sig på att organisera en så omfattande folkomröstning som om samtliga danska undantag.
Men om Danmark skulle ta steget att fullt ut ansluta sig till euron skulle det ytterligare stärka bilden av att Sverige börjar bli alltmer isolerat, tillsammans med Storbritannien. För samtidigt som euro-debatten nu återupptas i Danmark förbereder sig de flesta av de nya EU-länderna för att gå över till euron så snart EU anser att deras ekonomier kvalificerat sig för medlemskap.
I Sverige är dock det främsta målet för de borgerliga regeringspartierna och socialdemokraterna att försöka vinna riksdagsvalet 2010. Samtliga partier har en hel del väljare som är motståndare till euron, och därför vill troligen inget av dem riskera att förlora röster i den förstående striden på att nu börja tala om att följa Danmark i fotspåren.
Men den danska debatten kan göra att politikerna återigen får frågor om var de står i EU-frågor, och att väljare börjar intressera sig för var de svarar. Det skulle innebära en stor förändring i den svenska politiska debatten.