Egyptens huvudstad Kairo är åter plats för våldsamma gatustrider mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor. DN reder ut bakgrunden till sammandrabbningarna.
1. Vad handlar de pågående protesterna i Egypten om?
Folk är frustrerade och besvikna över att de politiska förändringarna gått så långsamt. Det är snart nio månader sedan president Hosni Mubarak tvingades avgå efter massiva demonstrationer. Därefter har Egypten styrts av en grupp höga militärer, kallat De väpnade styrkornas högsta råd (SCAF), samt en provisorisk regering. Demonstranterna vill ha en snabbare övergång från det nuvarande militärstyret till en civilt vald president och regering.
2. Men parlamentsvalet närmar sig ju, första omgången ska hållas på måndag?
Att valet nalkas har bara höjt den politiska temperaturen. Det finns också ett utbrett missnöje med det krångliga valsystemet. Inte mindre än sex valomgångar kommer att hållas. Militärrådet har sagt nej till utländska valobservatörer, vilket ökar misstankarna om att fusk kan förekomma.
3. Vilka är det som demonstrerar?
Inledningsvis dominerades protesterna av islamister som protesterade mot ett förslag till grundlagstillägg som skulle ge armén ökat inflytande. Men nu tillhör majoriteten av demonstranterna de aktivister och grupper som ledde upproret mot president Mubarak i januari-februari.
4. Varför är man så misstänksam mot militären?
Militärrådet leds av fältmarskalk Hussein Tantawi, som var försvarsminister under Mubarak ända sedan 1991. När militärrådet säger att presidentval inte kan hållas förrän tidigast i slutet av 2012, då misstänker många att det är ett sätt för armén att hålla sig fast vid den verkställande makten.
5. Varför lägger militärrådet presidentvalet så långt fram i tiden?
De säger att de vill ge tid till det nya parlamentet att skriva en ny författning som ska godkännas i en folkomröstning innan presidentvalet kan hållas.
6. Hur pass folkligt förankrade är protesterna?
Majoriteten av Egyptens drygt 82 miljoner invånare bor på landsbygden, tre av tio vuxna egyptier kan inte läsa. Demonstrationerna är koncentrerade till större städer, framför allt Kairo och Alexandria. En opinionsundersökning som nyligen presenterades visar att en majoritet av egyptierna vill ha lugn och ordning snarare än demonstrationer. Men mycket få egyptier vill ha tillbaka Egypten som det såg ut under Mubarak.
7. Vad kommer att hända nu?
Militärrådet sitter i en besvärlig sits. Det pågående våldet skulle kunna vara en ursäkt att ställa in valet. Men ett sådant beslut skulle förmodligen bara öka den folkliga vreden ytterligare. Samtidigt betraktas övergreppen mot demonstranterna med motvilja och avsky både inom och utom Egypten. Det man kan hoppas på är att ansvarsfulla politiska ledargestalter utanför militärkretsen lyckas lugna ned känslorna så att valet kan genomföras utan våldsincidenter.