Gatuprotesterna mot president Hosni Mubarak tog fart på allvar i tisdags. Demonstranterna kräver att de 30-åriga undantagslagarna hävs, att parlamentet upplöses, att rättvisa val hålls och att presidenten avgår.
Vad handlar det mer om?
Protesterna är en öppen revolt mot ett styre präglat av korruption och maktmissbruk, rättsosäkerhet och tortyr. Det är också ett uttryck för krav på bättre levnadsförhållanden, mot fattigdom och arbetslöshet.
Varför inträffar detta just nu?
De auktoritärt styrda arabländerna har hittills inte nåtts av den demokrativåg som dragit över världen de senaste tjugo åren. Men revolten i Tunisien visar att även i arabländer kan folket göra sig kvitt ett korrupt styre. Kritiken mot maktmissbruk, och krav på demokrati och bättre ekonomiska förhållanden är inte på något sätt ny. Den finns i flera arabländer, har växt i styrka de senaste åren men har först nu tagit sig detta öppna folkliga uttryck. En bidragande orsak är att modern teknik, mobiltelefoner, internet och Facebook, gjort det möjligt att snabbt mobilisera stora folkmassor.
Kan den tunisiska smittan leda till fler revolter?
Den man som brände sig till döds i protest i Tunisien i december tände gnistan till resningen i Tunisien, och han har fått många efterföljare. Flera självbränningar, tidigare extremt ovanligt i Nordafrika, har på kort tid inträffat inte bara i Egypten, utan även i Algeriet, i Sudan och i Mauretanien. Demonstrationer har förekommit i bland annat Algeriet, i Jordanien och i Jemen.
Hur reagerar västländerna?
Väst välkomnar demokrati och mänskliga rättigheter, men USA:s försiktiga kritik av Egypten är ett resultat av att man ser det allierade Egypten som en stabiliserande kraft i regionen, där Israels konflikt med palestinier och grannländer tvingar USA till en avancerad politisk balansgång