BERLIN.
Kaiserwetter, valfeber och terrorhot. På söndagen gick Tyskland till val för sjuttonde gången i förbundsrepublikens historia och de stora partierna sluter en cirkel. De är på väg att krympa till sin ursprungliga storlek.
Kejsar Wilhelm II var känd för sin fåfänga, han visade sig bara offentligt om vädret var bra eftersom sol och blå himmel var en förutsättning för bra bilder - så föddes uttrycket Kaiserwetter.
På söndagen bjöd Berlin på verkligt kejsarväder. Det gick alldeles utmärkt att susa fram på de bilfria gatorna, medan det var fullt på uteserveringarna i den varma höstsolen.
Förbundskanslern Angela Merkel kan inte välja väder, oavsett väderlek måste hon var fjärde år gå den korta sträckan från sin bostad utanför Pergamonmuseet till vallokalen i Humboldtuniversitetets studentmatsal. På söndagsförmiddagen väntade fotograferna utanför hennes port och i vallokalen hade tv-teamen monterat upp sina stativ i god tid för att kunna fånga de obligatoriska valbilderna.
Valforskarna har förstås också utrett vädrets betydelse för valdeltagandet. Det får inte vara för bra och inte för dåligt.
En man i skinnjacka som precis gjort sitt val i Merkels lokal trodde inte att vädret hade någon betydelse detta år.
– Det är så spännande att jag tror på ett högt valdeltagande, säger han.
Skinnjackemannen, som vill vara anonym, hänvisar till en annan valstatistik som säger att vid det ena valet är majoriteten knapp och vid nästa betryggande, så böljar det fram och tillbaka.
Vid valet 2002 vann Socialdemokratena (SPD) och De gröna med 6 000 rösters marginal.
Vid valet 2005 bildade Kristdemokraterna (CDU) och SPD sin stora koalition och hade 70 procent av väljarna bakom sig.
– Så i år blir det knappt och därmed får Herr Westerwelle sin chans, tror mannen.
Guido Westerwelle är partiledare för liberala FDP som hoppas kunna bilda en rent borgerlig regering tillsammans med CDU.
Under en period fanns det endast tre partier i förbundsdagen _ de två stora och FDP.
Liberalerna avgjorde om CDU eller SPD skulle få regera och fick på köpet några ministerposter. Nu har FDP varit i opposition sedan 1998.
De gröna gjorde entré 1983 och numera har Tyskland fem partier i förbundsdagen sedan också Vänstern tagit plats.
Tendensen är därför att de två stora krymper val för val.
Så sent som 1976 fick de 90 procent av rösterna, nu närmar de sig sin ursprungliga storlek på 60 procent, Vid det allra första valet 1949 fick CDU 31 procent och SPD 29 procent av rösterna. Då fanns det inte heller någon femprocentsspärr till förbundsdagen och det vimlade av småpartier som försökte etablera sig i den nyfödda förbundsrepubliken.
Småpartierna har inte försvunnit. I årets val ställer drygt 20 partier upp vid sidan av de etablerade - alltifrån högerextrema NPD, till Piratpartiet och De violetta partiet för en spirituell politik.
Dessa partier klumpas ihop till ”övriga” i opinionsmätningarna och får tillsammans 4–5 procent. Det betyder i sin tur att det inte krävs 50 procent av rösterna för att en majoritet i förbundsdagen, experterna tror att 46–47 procent räcker för det borgerliga alternativet CDU/FDP.
Tyskland går också till val under terrorhot. Den senaste tiden har flera videobudskap som spårats till al-Qaida publicerats på nätet, i dessa har det hetat att tyskarna kan räkna med ett ”smärtsamt uppvaknade” om inte valresultatet leder till att de tyska soldaterna lämnar Afghanistan.
Det har lett till en höjd beredskap och att flygplatser och stora järnvägsstationer bevakas särskilt.