Våldet i Gaza dag för dag

Fredag den 9 januari

Israels premiärminister Ehud Olmert sade att offensiven i Gazaremsan ska fortsätta trots resolutionen i FN:s säkerhetsråd om en "omedelbar, hållbar" vapenvila. Natten mot fredagen blev en av de blodigaste sedan kriget inleddes.

USA:s tillträdande president Barack Obama signalerade att han är beredd att inleda diplomatiska samtal med Hamas.

En av hjälporganisationen Norsk Folkehjelps bilar träffades av en israelisk robot. Enligt generalsekreteraren i Norsk Folkehjelp (NF), Petter Eide, kom ingen till skada i attacken. Han sade också att ha befarar att organisationen kan ha blivit ett militärt mål i attacken.

Torsdag den 8 januari

Flera raketer från Libanon slog ned i norra Israel. Ingen grupp har tagit på sig ansvaret för attacken, men flera bedömare tror att palestinska och prosyriska organisationen Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP-GC) kan ha legat bakom. Israeliskt artilleri besvarade så gott som omedelbart attacken.

Tolv svenskar kunde lämna Gaza. Kvar i området fanns på torsdagen 22 svenskar. De flesta kunde inte ta sig därifrån på grund av säkerhetsläget.

FN-medarbetare dödades och flyktingorganet Unrwa beslutade att man inte längre kunde utföra humanitärt arbete.

Röda korset riktade på kritik mot Israel, som anklagades för att lämna sårade palestinier åt sitt öde i Gazas stridszoner.

FN:s säkerhetsråd krävde att vapenvila ingås i Gaza samt att Israel drar tillbaka alla sina styrkor från regionen. FN-resolutionen antogs med 14 röster för och ingen emot. USA lade ned sin röst.

Onsdag den 7 januari
Ledare världen över stod i kö för att medla i Mellanöstern. Inga stora framsteg gjordes, även om Nicolas Sarkozy med sin optimism för en stund fick folk att tro att vapenvilan var i hamn.

Israel upprättade en humanitär korridor. Tanken var att garantera periodvis tillträde till olika områden, så att hjälp och förnödenheter ska kunna föras in till de boende i Gaza.

Båda parterna bestämde att inga bomber skulle falla under tre timmar varje dag, mellan klockan 12 och 15 lokal tid. Onsdagen blev den dag då Gazaborna för första gången på länge kunde gå ut och handla mat. Under bombstoppet begravdes också offer från tisdagens skolattack.

Tisdag den 6 januari
Striderna fortsatte med oförminskad styrka. 35 människor dödades i israeliska attacker mot skolor som drivs av FN i Gaza. Fram till och med tisdagen hade 160 barn mist livet sedan offensiven inleddes.

32 svenskar fanns i Gaza, 26 av dem fick på tisdagen besked om att de skulle få lämna krigszonen. Dock togs det senare tillbaka eftersom Internationella rödakorskommittén bedömt att man inte skulle kunna garantera resenärernas säkerhet.

Frankrike och Egyptens presidenter Hosni Mubarak och Nicolas Sarkozy befann sig i Sharm el-Sheikh där de efter överläggningar presenterade en plan för vapenvila. Planen fick till synes stort stöd i omvärlden. Dock gick den stick i stäv med ett av palestinska Hamas grundkrav, att Gazas gränser ska vara öppna.

Måndag den 5 januari
Israel trängde allt djupare in i Gaza och på kvällen kom uppgifter om att de stridande möttes man mot man i Gaza stad. Enligt uppgifter från militären hade det israeliska flygvapnet nu utfört 1000 uppdrag sedan offensiven inleddes.

Omkring 540 människor hade mist livet. På måndagen dog tolv barn.

Svenska Röda Korset förberedde sig på att skicka personal till Gaza. Men inga hjälparbetare släpptes in i krigszonen.

Flera delegationer åkte till Mellanöstern för att mäkla fred. Utrikesminister Carl Bildt var där med sina kolleger från Frankrike, Tjeckien och Österrike, liksom Frankrikes president Nicolas Sarkozy. Några löften om vapenvila fick man dock inte.

Söndag den 4 januari
De israeliska trupperna avancerar allt längre in i Gaza. På ett antal platser rasar häftiga närstrider inne i Gaza stad mellan israeliska fallskärmsjägare och Hamas styrkor. Staden är omringad och Gazaremsan har skurits av på mitten.

UD meddelar att tjugo svenskar befinner sig i Gaza och att hälften av dem vill ha hjälp att lämna området.

Efter lördagens israeliska markoffensiv in i Gaza samlades FN:s säkerhetsråd för krismöte. På söndagsmorgonen stod det dock klart att rådet inte lyckats enas kring det libyska förslaget till uttalande som bland annat manar till omedelbart eldupphör från båda sidor.

Det var USA som vägrade ställa sig bakom uttalandet som uttryckte "allvarlig oro...i synnerhet efter det att Israel inlett sin markoffensiv". Reaktioner från andra officiella håll, bland annat Spanien och Japan, gick dock i linje med förslagets formulering.

Lördag den 3 januari
Under natten till lördag fortsatte Israel sina flygräder som bland annat dödade Abu Zakaria al-Jamal, ledare inom Hamas militära gren Izz al-Din al-Qassam-brigaderna.

Dagen fortsatte som tidigare dagar med återkommande flyganfall respektive raketbeskjutningar, samt indikationer på en markoffensiv från Israel. Den här dagen var det dock dags.

Vid sextiden på lördagskvällen gick ett okänt antal israeliska trupper över gränsen till Gaza. Enligt alla bedömare kommer nu dödstalen stiga ytterligare, särskilt på den israeliska militärens sida. Markstrider på hemmaplan är vad Hamas önskat sig dels av just ovanstående anledning, dels för att man då kan ta soldater i gisslan.

"Israel kommer få sitt livs överraskning", meddelade Hamas och Israels försvarsminister Ehud Barak sade att offensiven kommer att bli farlig, lång och smärtsam för Israel.

Fredag den 2 januari
Hamas uppmanar palestiner att efter fredagsbönen göra denna dag till "en vredens dag" som hämnd för Israels veckolånga militära operation.

Som respons på detta uppmanade Israel samtliga medborgare på Västbanken att hålla sig inomhus till midnatt och alla gränsposter till och från det Fatahkontrollerade området spärrades av.

Israel tillät 443 utländska medborgare i Gaza lämna området, vilket kan tolkas som ytterligare ett steg mot en snar markinvasion. Sex norrmän ingår i gruppen, men ingen av de 20-tal svenskarna i Gaza har bett om UD:s hjälp till det.

"Vredens dag" manifesterades annars också på flera håll i världen - från Marocko i väst till Malaysia i öst - och oroligheter utbröt i stort sett överallt.

Israels högsta domstol tvingade staten att lätta något på sitt förbud mot att släppa in utländska journalister till Gaza. Stränga restriktioner har funnits ett par månader, men förbudet blev totalt då Israels offensiv inleddes i lördags.

USA:s president George W Bush kommenterade för första gången Israels offensiv. Eller rättare sagt Vita Huset lät släppa ett utdrag ur hans radiotal som ska sändas på lördagen. Han kräver att Hamas ska sluta med sina raketbeskjutningar först: "Och det räcker inte med löften från Hamas det måste finnas en övervakningsmekanism för att garantera att smugglingen av vapen till terrorgrupper i Gaza upphör".

Torsdag den 1 januari
Flyganfallen fortsatte med minst tre dödsoffer redan tidigt på morgonen. Antalet dödade palestinier sedan i lördags överskrider 400.

FN:s säkerhetsråd diskuterade samtidigt rådsmedlemslandet Libyens förslag som bland annat säger att rådet ska kräva ett omedelbart stopp på alla krigshandlingar. Enligt västdiplomater är förslaget obalanserat och måste omförhandlas inför en omröstning inom ett par dagar.

En egen diplomatisk insats genomförde Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan med sina resor till och diskussioner med olika arabländers ledare. I Kairo uppmanade han tillsammans med Egyptens president Hosni Mubarak båda stridande parter att omedelbart upphöra med sina militära handlingar.

Diplomatin gick trögt och fick fortsatt ingen avsedd respons: raketskjutningarna mot Israel fortsatte och israeliska marktrupper samlades utanför gränsen. Omvärlden vädjar med varierande ordalag och skäl till Israel att låta bli att inleda en markoffensiv.

På nyårsdagens eftermiddag meddelade Hamas att ledaren Nizar Rayyan med flera familjemedlemmar dött i ett flyganfall mot hans hem i flyktinglägret Jabaliya i norra Gaza. Självmordsbombarivraren Nizar Rayyan är den hittills högst uppsatte Hamasprofilen att dödas av Israel under den senaste veckans attacker.

Onsdag den 31 december
Israel genomförde återigen nattliga flyganfall mot mål i Gazaremsan. Minst en palestinier, en läkare, dödades, enligt sjukhuskällor.

På morgonen träffades en tom skolbyggnad i Be'er Sheva i södra Israel, av en så kallad Gradraket. Hamas tog på sig den attacken och flera andra som bland annat skadade en person i Ashkelon.

"Segern är nära" säger Hamasledaren Ismail Haniya utan att någon egentligen kan tro honom.

Tisdag den 30 december
Även under natten till tisdagen fortsätter de israeliska stridsflygplanen attackera Gaza. Flera regeringsbyggnader, däribland finansdepartementet och premiärministerns kansli, i Gaza bombas.

Måndagen den 29 december
Inrikesdepartementet i Gaza bombas tidigt på morgonen och under natten har även universitetet utsatts för de israeliska attackerna. Hamas fortsätter att svara med raketattacker mot Israel.

På måndagen väljer Israel att förklara området kring Gazaremsan som en stängd militär zon och försvarsminister Ehud Barak säger att landet är i "fullt krig" mot Hamas.

Stödet för attackerna mot Gaza uppges vara stort i Israel. "Sluta nu för allt i världen inte att bomba Hamas innan de lärt sig sin läxa", säger Rina, en 34-årig flerbarnsmor i Ashkelon till DN:s reporter. De israeliska araberna är dock motståndare till flyganfallen.

Söndagen den 28 december
Israels flygangrepp och palestiniernas raketanfall fortsätter under söndagen, men inte i lika stor utsträckning som lördagens attacker. Bland annat så bombas en tevestation och en moské i Gaza. Raketerna som avfyras mot Israel uppges ha längre räckvidd än tidigare. En raket slår ner i en stad som ligger 30 kilometer från Gazaremsan. Israeliska markstyrkor samlas vid gränsen mot Gaza.

Gaza har lamslagits av de israeliska anfallen. Det uppges vara brist på mediciner på sjukhusen och boende i staden vittnar om att folk inte vågar ge sig ut på gatorna längre.

Lördagen den 27 december
Israel utför den massiva attack som premiärministern varnade för på juldagen. Tidigare har Israel utfört sporadiska flygattacker mot Gaza och palestinier har kastat granet och avfyrat raketer in mot Israel.

Men nu bombas flera mål av israeliska stridsflygplan. Hundratals människor dör i attackerna. Hamas svarar med att avfyra raketer mot Israel, men inte i så stor utsträckning som många hade väntat.

FN:s säkerhetsråd har ett krismöte som pågår i fyra timmar. I ett uttalande fördömer de det upptrappade våldet i Gaza och manar till omedelbar vapenvila.

Protester och demonstrationer hålls runtom i världen. Även uttalanden från ledare för bland annat Frankrike och Ryssland kommer.

Torsdagen den 25 december
Israels premiärminister Ehud Olmert utfärdar en sista maning till palestinierna i Gaza att ta avstånd från Hamasrörelsen och sätta stopp för dem som skjuter raketer mot Israel.

Fredagen den 19 december
Den sex månader långa vapenvilan mellan israelerna och palestinierna, som förhandlades fram genom Egypten, går ut och förlängs som väntat inte då Hamas ansett att Israel inte har respekterat den. Under vapenvilan har även Israel anklagat den andra sidan för att ha brutit mot överenskommelsen.

Den israeliska regeringen har krävt att Hamas måste stoppa raketangrepp som ofta utförs av andra, mindre palestinska grupper. Samtidigt har Hamas krävt att Israel ska häva blockaden mot det fattiga området.

Läs mer om Israels historia i DN:s genomgång av viktiga årtal.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut