DN:s Mellanösternkorrespondent Nathalie Besèr svarar på fem frågor om valet i Irak.
Hur ser du på söndagens parlamentsval i Irak?
Jag ser det som en stor framgång för Iraks unga demokrati. Att valet genomfördes är mycket viktigt. Valdeltagandet ser ut att vara högre än förväntat. Dessutom valde de flesta sunnipartierna att inte bojkotta valet som i tidigare val och sunnimuslimerna verkar ha gått och röstat.
Trots att sunniextremister försökt att sabotera valet både före och under själva valdagen, lyckades de inte. Det är ett stort steg framåt i strävan efter att få en stabil demokrati i Irak.
När är valresultatet klart?
Först om några dagar. Då kommer valkommissionen att presentera ett preliminärt valresultat. Däremot rapporterar den franska nyhetsbyrån AFP att den sittande premiärministern, Nouiri Maliki, gjort ett mycket bra val. Han leder en egen allians kallad Rättsstaten som består av partier med olika religiösa och etniska band.
Hur kommer regeringsbildningen att gå till?
Arbetet med att sätta samman en regering kommer att ta månader. Ingen kommer att få den majoritet som krävs för att få bilda en egen regering. I stället kommer ett flertal partier och allianser få göra upp om hur den nya regeringen ska se ut. Jag tror att den shiadominerade alliansen Irakiska nationella alliansen kommer att få en hel del att säga till om. Det kommer att innebära ett större inflytande för Iran i Irak, eftersom flera partiledare i alliansen har goda relationer med Teheran.
De flesta talar om att det är ett avgörande val för Irak. Varför?
Det är avgörande för Irak av flera skäl:
1. Inom kort ska de irakiska styrkorna helt ta över kontrollen i Irak, när de amerikanska trupperna lämnar landet. Det är ett viktigt steg i Iraks självständighet, men också förenat med en mängd problem och faror. Många experter tror att våldet kommer att öka lavinartat när USA drar sig tillbaka.
2. Den nya irakiska regeringen kommer att stå inför ett flertal vägval. Satsar regeringen på en politik som underblåser de religiösa och etniska splittringarna i Irak kan landet ännu en gång kastas in i en våldsspiral med sekteristiska förtecken. Väljer regeringen dessutom att marginalisera minoriteten sunnimuslimer kommer våldet helt säkert att öka. Regeringen kommer också att stå inför valet att fortsätta ha starka band till väst och USA, eller att allt mer luta sig mot Iran.
3. Regeringen måste se till att oljepengarna som kommer att strömma in går till viktiga infrastruktursatsningar och till satsningar på utbildningssystemet. Ekonomin är för närvarande körd i botten. Dessutom pågår en maktkamp om vart oljepengarna ska gå. Här står kurder mot sunni- och shiaaraber.