Världen

Valresultat ruskar om Grekland och EU

Fallande kurser på Tokyobörsen måndag morgon, efter valet i Grekland.
Fallande kurser på Tokyobörsen måndag morgon, efter valet i Grekland. Foto: Shizuo Kambayashi / AP
Allt har skakats om i grekisk politik efter söndagens val. Väljarna har också skickat en tydlig signal om att man har fått nog av åtstramning, vilket kan påverka EU-samarbetet. De partier som stöder den förda krispolitiken fick inte ens en tredjedel av rösterna.

Det grekiska valresultatet har bäddat för en formidabelt komplicerad regeringsbildning och väcker plågsamma frågor om landets fortsatta krishantering.

Mer än två tredjedelar av de grekiska väljarna lade sin röst på något annat parti än de två som förknippats med makten de senaste decennierna. Partier på politikens båda ytterkanter skördade framgångar.

Borgerliga Ny Demokrati blev visserligen största parti med 19 procent, men tillsammans med den senaste tidens maktpartner, socialdemokratiska Pasok, blev totalsumman bara 32 procent. Förra gången det var val, 2009, fick, de båda partier som turats om vid regeringstaburetterna, sammanlagt hela 78 procent.

Det här betyder att mindre än en tredjedel av väljarna stöder de enda partier som tydligt står bakom den kärva åtstramningspolitik som är villkoret för de ekonomiska räddningspaket som hållit Grekland flytande sedan skuldkrisen briserade.

Pasok satt vid makten när det första räddningspaketet klubbades, och när det andra gick igenom styrde Pasok och Ny Demokrati i koalition. Sammanlagt motsvarar nödlånen från EU och IMF mer än 2 000 miljarder kronor.

Det grekiska valsystemet ger extra mandat åt det största partiet, men det räcker ändå inte till gemensam majoritet för de två tidigare statsbärarna. Därför är frågan öppen om krispolitiken kan fortsätta – eller om Grekland rent av är på väg att lämna eurozonen.

Näst största parti i valet blev vänsterkoalitionen Syriza med 17 procent. Syriza vill omförhandla villkoren i avtalen med omvärlden.

– Vi vill ha en vänsterregering som ogiltigförklarar avtalen och stoppar vårt lands kurs mot misär, sade Syrizas ledare Alexis Tsipras när resultatet började bli klart.

Pasokledaren och förra finansministern Evangelos Venizelos insåg på söndagskvällen att en koalition i enlighet med det med det gamla tvåpartisystemet inte längre har legitimitet. I stället manade han till en bred samling av EU-vänliga partier.

– En regering av nationell enighet där alla partier som stöder en europeisk kurs deltar, oavsett deras position när det gäller låneavtalen, skulle ha mening, sade Venizelos.

Fjärde största parti med 10 procent blev det nybildade högerpartiet Oberoende greker. Dess ledare Panos Kammenos har redan uteslutit ett samarbete med såväl Pasok som Ny Demokrati.

Reaktionen på valresultatet från omvärldens långivare är än så länge tystnad. De asiatiska börserna föll dock när de öppnade på måndagen – enligt bedömare som en reaktion på såväl det grekiska som det franska valet. Hongkong öppnade på  minus 2,4 procent.

Söndagens valresultat innebär av allt döma också att också extremhögerpartiet Gyllene gryning, ibland kallat nynazistiskt, kommer in i parlamentet med 7 procent av rösterna.

Nu har det största partiet Ny Demokratis ledare Antonis Samaras tre dagar på sig att försöka forma en koalition. Misslyckas han går uppgiften först till tvåan Syriza och därefter trean Pasok. Har då fortfarande ingen regering mejslats fram blir det nyval, vilket knappast skulle lugna marknaderna.

De största partierna i grekiska valet (procent)

Ny Demokrati (höger) 19,2

Syriza 16 (vänsterkoalition) 16,6

Pasok (socialdemokratiskt) 13,4

Oberoende greker (nationalistiskt) 10,5

KKE (kommunistpartiet) 8,4

Gyllene gryning (högerextremt/nynazistiskt) 6,9

Dimar (socialistiskt) 6,1

De gröna 2,9

Laos (högernationalistiskt) 2,9

Källa: Guardian