Inte sedan 1986 har det hållits demokratiska val i Sudan, men den 11 april kallas folket att välja president, parlament och regionala församlingar.
På lördagen inleddes valrörelsen officiellt. Intresset riktas framför allt mot presidentvalet, där den nuvarande statschefen Omar Hassan al-Bashir utmanas av elva motkandidater, bland dem den förre premiärministern han själv avsatte vid sitt makttillträde 1989.
Förre premiärministern Sadiq al-Mahdi kan som ledare för det inflytelserika islamistiska Umma-partiet räkna med brett stöd från landets troende muslimer. Den sekuläre muslimen Yasser Arman representerar den sydsudanesiska före detta gerillan SPLM och förmodas få en majoritet av rösterna i den södra delen av landet, trots att han själv är från norr.
Bland de förhoppningsfulla kandidaterna finns också den första kvinna som ställer upp i ett sudanesiskt presidentval.
Men i ett land utan opinionsmätningar eller grundmurade demokratiska traditioner är det svårt att förutsäga resultatet — förutsatt att det blir ett hederligt val. Det är en uppenbar risk att al-Bashir utnyttjar sin maktställning till att fuska och hota sig till segern.
Valet hålls i ett läge där spänningarna mellan norr och söder åter ökar inför den folkomröstning om självständighet för det oljerika södra Sudan som ska genomföras nästa år. Det hålls också efter åratal av strider och mänskligt lidande i regionen Darfur, där enligt FN uppemot 300 000 människor har dödats och 2,7 miljoner blivit hemlösa sedan regimen började slå ned ett lokalt uppror 2003.
Omar Hassan al-Bashir är den förste president som kandiderar i ett val med en internationell arresteringsorder hängande över sig. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag anklagar honom för brott mot mänskligheten i Darfur och har begärt honom utlämnad.
Efter decenniers krigande och ekonomiskt vanstyre är Sudan ett av de minst utvecklade länderna i Afrika. I stora delar av det vidsträckta landet — det till ytan största i Afrika — saknas den mest elementära samhällsservice. Okunnigheten om vad ett val innebär befaras också kunna ställa till med problem, i synnerhet som väljarna ska avge inte mindre än tolv röster i alla olika nationella, regionala och lokala val som genomförs parallellt, inklusive en regional president för den halvautonoma södern.
I södra Sudan är spänningen extra stor, eftersom flera inflytelserika SPLM-medlemmar ställer upp som oberoende kandidater efter att inte ha fått plats på partiets officiella valsedlar.
Många fruktar att de politiska motsättningarna ska utlösa våldsamheter med etniska undertoner som kan äventyra nästa års folkomröstning