Nu uppstår frågan om överklagande. Åklagarsidan kan tänkas överklaga avvisningen av den tyngsta åtalspunkten, att svenskarna inte bara begått terrorbrott utan helt enkelt är terrorister.
För försvaret kan det bli aktuellt att överklaga hela fallet.
– Det blir den vanskligaste frågan för försvaret, för om man överklagar kan man se framför sig en ny rättsprocess och kanske ett år till innan det kommer upp i Högsta domstolen. Om man däremot accepterar domen och argumenterar för en benådning, så ger ju det kanske möjligheter för en snabbare frigivning, säger den norske Etiopienexperten Kjetil Tronvoll.
Han tror att Etiopien skulle se positivt på en benådningsprocess när regimen nu har statuerat sitt exempel.
– Om de blir sittande i fängelse så kommer den internationella människorättsmiljön och den internationella diplomatin fortsätta att ta upp saken, för det är inte så många länder som sätter västerländska journalister i fängelse för terrorism och Etiopien önskar inte fortsatt fokus på sina interna människorättsproblem.
Domen ligger i linje med det allvar som präglat myndigheternas hantering av ärendet från första början, säger Kjetil Tronvoll.
– Det signalerade att ja, det är en juridisk process, men också en politisk process. Vi vet att toppministrar i regeringen hade möten tidigt i juli om den här saken och markerade myndigheternas position.
På många sätt har processen med etiopiska mått mätt gått korrekt till. Svenskarna har behandlats väl, kunnat bestrida bevis och den allvarligaste åtalspunkten har ogillats. Men det har funnits viktiga undantag, anser Tronvoll, inte minst premiärminister Meles Zenawis fördömande uttalanden.
– Att den politiska ledningen i landet kommenterar en pågående rättsprocess hör inte hemma i en rättsstat. Och de kommentarerna antydde klart regimens position att detta inte var vanlig journalistisk verksamhet utan något annat som tenderade att vara terrorverksamhet.