Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Var fjärde europé anser att makthavare är korrupta

01:24. Trenden, kvalitén och regionala skillnader. DN förklarar hur demokratin i världen mår - på 90 sekunder.

Ministrar och parlamentariker pekas ut som korrupta i stora delar av Europa, enligt en ny stor undersökning. I Sverige pekar folk främst ut kommunpolitiker och företagare. Men bilden av korruption stämmer inte alltid med den faktiska nivån.

En av tre européer anser att kampen mot korruption är en av samhällets största utmaningar. Mer än en fjärdedel tycker att politiker, regeringstjänstemän och företagsledare är mycket korrupta.

Drygt hälften tycker att deras regeringar gör ett dåligt jobb med att driva kampen. En fjärdedel ger godkänt.

Det här framkommer i en ny omfattande undersökning av en organisation som bekämpar korruption, Transparency International. Runt 60.000 människor i 42 länder i Europa och Centralasien har fått svara på frågor om korruption. I Sverige har 1.000 personer svarat.

Korruption definieras av Transparency International som ”att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning”.

Mest bekymrade över korruptionen i sina länder är befolkningarna i Armenien, Bosnien, Litauen, Moldavien, Ryssland, Serbien och Ukraina.

Det finns en del stora regionala skillnader.

I många länder i östra Europa är det mer än hälften av befolkningen som tycker att korruption är ett dominerande samhällsproblem.

Rena mutor tycks vara vanligast i forna Sovjetunionen. De länder där störst andel säger sig ha behövt betala mutor i kontakten med tjänstemän – mellan 34 och 50 procent – är Tadzjikistan, Kirgizistan, Azerbajdzjan och Ryssland. Oftast till trafikpoliser.

I de rika länderna i väst tycker 60 procent att rika personer har för stort inflytande över det politiska beslutsfattandet. I de fattigare länderna i östra Europa och Centralasien är det i allmänhet mindre än hälften som uppfattar de rikaste som alltför inflytelserika.

– Europa och Centralasien är en väldigt varierad region, och korruptionsriskerna varierar enormt från land till land, säger Coralie Pring, forskningssamordnare på Transparency International.

Den bestickningsbekämpande organisationen kopplar samman oron över korruptionen med de populistiska partiernas starka framväxt i Europa.

– Forskning visar att högernationalistiska eller populistiska grupper mobiliserar stöd genom att framställa sig som ”rena” i förhållande till den ”korrupta eliten”. Samtidigt vet vi att när sådana grupper lyckas få makten kan de själva bli inblandade i korruptionsskandaler.

Bilden av korruption stämmer inte alltid överens med vare sig folks egen upplevelse av den eller dess faktiska nivå.

Ett exempel är Spanien, som de senaste åren har skakats av flera korruptionsskandaler i de politiska partierna och i kungahuset. Landet har – följdriktigt – den näst högst andelen tillfrågade som pekar ut korruption som ett av de största problemen, 66 procent. Men samtidigt säger sig bara tre procent av spanjorerna ha behövt betala någon muta, och i Transparency Internationals korruptionsliga ligger Spanien bättre till än länder som Italien och Turkiet, där andelen människor som oroas över korruptionen är betydligt lägre.

Belarusierna utmärker sig i andra änden som ett av de minst korruptionsoroliga folken, samtidigt som 20 procent av dem säger sig ha betalat mutor, och Belarus ligger i strykklass i korruptionsligan.

– I länder med starka och fria medier kan medvetenheten om korruption vara större än i länder med svaga medier. Där korruptionen är utbredd kan folk också resignera och tänka att det är något man får leva med, säger Coralie Pring.

Sverige hör till de minst korrupta länderna i världen och hamnar alltid högt i Transparency Internationals granskningar. I den senaste landrapporten ligger Sverige på tredje plats, vilket sammanfaller väl med folks allmänna bild: bara sex procent tycker att korruption är ett av samhällets viktigaste problemområden, och en procent säger sig ha betalat mutor för att få tillgång till basservice (en siffra underskriden endast av Storbritannien, där noll procent uppger detta).

Det hindrar inte att också svenskar, när de får frågan, pekar ut stora delar av de ledande skikten som korrupta.

Företagsledare och kommunpolitiker faller särskilt illa ut. Hela 84 procent av svenskarna anser att företagare är i någon mån korrumperade, och 75 procent tycker att kommunpolitiker är det.

Riksdagsledamöterna kommer bara en aning lindrigare undan – 70 procent stämplar dem som i viss grad korrumperade – medan regeringen klarar sig med andelen 52 procent.

Den flesta som ger de här svaren anger dock att det är vissa representanter som låter korrumpera sig. Bara mellan 9 och 15 procent svarar att de flesta eller alla är korrupta, och det är avsevärt lägre än snittet bland alla länderna, som ligger kring 30 procent för ministrar, parlamentariker, lokalpolitiker och företagsledare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.