Kim Williams ligger på en brits
i ett undersökningsrum i Inner city health center. In i det längsta har hon dragit sig för att komma hit. De ihållande ryggsmärtorna har hon i flera veckors tid försökt dämpa med värktabletter, men nu tar hon sig knappt upp ur sängen längre. Sjuksköterskan Sue Lehman som undersöker henne misstänker diskbråck.
- Du måste röntgas, fastslår hon.
Kim Williams har en vuxen son och två minderåriga döttrar. Hon är ensamstående, i fyrtioårsåldern och bor i en tvårumslägenhet
i Aurora, en förstad till Denver. Hon har ett deltidsarbete som butikskontrollant, vilket ger henne ungefär 1.000 dollar i månadsinkomst. När hyra, el och vatten är betalt har hon och döttrarna 300 dollar (1.800 kronor) kvar att leva på.
I likhet med var sjätte amerikan saknar Kim Williams sjukförsäkring. Hon tjänar för mycket för att klassificeras som fattig (gränsen går vid 8.400 dollar i årsinkomst). Därmed har hon inte rätt till Medicaid, den offentliga sjukförsäkringen. Samtidigt har hon inte råd med en privat sjukförsäkring. Och hennes arbetsgivare erbjuder inte sina anställda förmåner som sjukförsäkring.
- För en privat sjukförsäkring får jag betala ungefär 10.000 dollar om året för mig och flickorna. Även om jag skulle lyckas få ytterligare ett jobb, så skulle jag inte ha råd. Förresten är det inte säkert att försäkringsbolagen skulle låta mig teckna en försäkring, eftersom jag har diabetes och högt blodtryck. Jag sitter fast, säger Kim Williams.
En röntgenundersökning skulle kosta Kim Williams 340 dollar, säger Sue Lehman. Men Inner city health center (ICHC), en klinik som verkar på frivilligbasis och erbjuder oförsäkrade vård, kan erbjuda Williams röntgen för femtio dollar. ICHC vilar på kristen grund och deras princip är att de vårdbehövande inte ska ges gratis vård - däremot är den kraftigt subventionerad. De håller till i ett persikofärgat tvåvåningshus som ligger i ett ingenmansland av lagerlokaler och verkstäder några kilometer bortom skyskraporna i Denvers "riktiga" centrum.
I takt med den försämrade ekonomin ökar efterfrågan på välgörenhetsorganisationernas tjänster. I år kommer ICHC att ta emot 25.000 patienter, en tjugoprocentig ökning jämfört med år 2007.
- Tidigare kom våra patienter nästan uteslutande från samhällets fattigaste skikt. Men den senaste tiden har det mönstret brutits. Nu är det många medelklassfamiljer med till synes ordnade förhållanden som söker sig hit. Det handlar ofta om att deras boendekostnader stigit så kraftigt att de inte har råd att bekosta sin sjukförsäkring - de tvingas välja mellan huset och en säkrad sjukvård. Det är också vanligt att företag som tidigare försäkrat sina anställda slutar upp med det, av kostnadsskäl. Och de anställda har sällan råd med en egen privat försäkring.
Det säger Kraig Burleson, som är chef för ICHC, en allvarlig man som försöker domptera en ständigt ringande mobiltelefon samtidigt som han svarar på våra frågor.
- Medelklasspatienterna skäms ofta inför sina vänner och grannar. Trots att så många amerikaner är oförsäkrade ses det som ett socialt stigma att inte kunna betala sin sjukvård.
Sjukförsäkringen är en av huvudfrågorna i årets presidentval. Bägge kandidaterna är överens om att det nuvarande systemet inte fungerar. Republikanernas John McCain vill ge skatterabatter åt familjer som köper privata sjukförsäkringar. Demokraternas Barack Obama vill ha obligatorisk sjukförsäkring för barn, och införa statliga subventioner för vuxna som inte har råd med försäkringspremierna.
Men Kraig Burleson, som varje dag skådar ned i gapet på den amerikanska sjukvårdskrisen, tror varken att Obama eller McCain sitter inne med lösningen.
- Det är så många inblandade, det finns så många mäktiga intressenter, att det förmodligen blir en kompromiss som inte ändrar saker i grunden. Och sanningen är att det behövs mycket radikala förändringar för att förbättra läget, säger Burleson, som vill ha en sjukförsäkring av europeiskt snitt.
- Här i USA har vi skapat ett monster som ingen har råd med: inte sjukvården, inte försäkringsbolagen, inte läkemedelsindustrin och minst av allt medborgarna. Men det är ju de som får betala i slutändan, inte bara med urholkad ekonomi utan också med försämrad hälsa. Amerikanen betalar dubbelt så mycket som en europé för sin sjukvård, ändå har vi högre spädbarnsdödlighet och kortare medellivslängd än de flesta europeiska länder. Hur hänger det ihop?
ICHC har ett fyrtiotal anställda och drygt 70 frivilliga, som är läkare och sjukvårdare, som sätter av en del av sin lediga tid för att arbeta på kliniken. Verksamheten finansieras med hjälp av bidrag från utomstående. Frivilligarbetarna bidrar med lönekostnader på 420 miljoner dollar (2,4 miljarder) om året, upplyser Burleson.
En av dem är Jaceil Nissen, sjuksköterska specialiserad på barnavård. Hon arbetar natt på ett barnsjukhus i Denver, men tillbringar minst en ledig dag i veckan på Inner city health center.
- På 1980-talet var jag volontär i både Afrika och Latinamerika, jag har också arbetat i Alaska bland indian- och eskimåbefolkningen. Men efterhand slog det mig att tredje världens sjukvårdsproblem faktiskt finns utanför min egen dörr här i Denver, säger hon.